Konsten att "sve vejer"

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

Ställntzv schem' \ gäråesréåfdaruç somk ,till mystik. liggep och Sover sin sista.: I Saga att 'fillvérkqungêvl'r , sket_ i såg " 'akomm.kt'_m ;Wusvtret 'ligger :nära . Se Ödeshög'ssidan naturen 1 att gränseñ rREUAUEN V UEN I ARK'IU” I 972 [in i våra dagar kan man få se en äkta gammaldags gäl'dcs gård, byggd av enstaver, gran trinne och svedda vidjor, på sina håll när man reser runt i byg den. De flesta är dock av äldre datum och repareras mer eller mindre nödtorftigt ett år i taget. Att någon bygger ett helt nytt stämgsel enligt gamla metoder är ganska ovanligt i dagar, Det anses inte vara rationellt och inte heller lönsamt. En som är av en något avvikande uppfatt ning oclx bygger ett nytt stycke stängsel så gott som varje år kanske mest på skoj är hem mansägare Ivar Andersson, Hol kaberg. våra _ Visst tar_ det ganska lång tid att sätta upp stängsel enligt den här'metoden, menar han, men i gengäld så är materialet billigt. Det består av undermåligc Virke :lv gran som klyvs till trinne' i hela sin längd, samt störar av enebuskar. När stängslet Väl är uppsatt håller det alla husdjur inbegripet får, “gettelg “kor, sVim, liästar eller andra husdjur av motsvarande ir hägnade under 1 många år ut." Särskilt myck'et ' underhåll Upp storlek *Svedjesysslan var varm ocli'isinnt 'ng _A › I I ett straffarbete av draöbbdeüngdçmar f 'nu 30 år kan livslängden bli ,på en välgjord 5med :lim virke. Det'lär :niinst'lika mycket som vilket' modelnåd 'stängsels livslängd helst: :Andrej för delar sonl_ man; 'vinner :att korna inte :få spenaiåia,üsövnå derrivna avinå'g'on .rist kön 'för' att fa vasa; i ” .föaiet minskar .0521 Å' I " Procevdunexn .vmydk'et olinr soungsmull oehwbestäimd .efter _'ett strängt uppgjort _Scherna. Korn talktenqmred namnen *är påtaglig: och min:) .gärna påstå_ f att.. mänstnet ligger nära gränseñlüll: mystik. De 'iile _vétktyg'en elden, sågen 'och de enda Ivepktygen_ ;I'›öergtg_›be hövs måhända *en häromgrå: varan mastej' släpas' _lf' sträcka 'tilllngygga'adsbllátsen' ;7 bast rg'iiáñär Sámi? växer . av * där_ stvämg'smaüskau. Ritmzulvezi 'V binja › häng *5131* för ,att användas igjen_ Det. kar han från ingenting 'Oühgiumi um cirka jern fiävåed'el' av 'Inte7 .rialet :i'dlen nya, bleröémllélpa 1' ' Efter? .nva 650th åsonDering fur” så får' junibet ;galningH te ar* '> ' en i' › ;M . 511.'6'*'.'3:'7161 e r åeaer r 'fx u' . t titiésguungwrgåtâvér .v av det* Widtager hugg effektivitet; ;och så' m. _tåget:folk ärggxizet'... oftast Svängatt uppbringapálgn bond "Ján .'én'fiäIñPwsan, . *laget la.1t1”"§ve ' ' " I'th a 71 rn Iç'tad . . _ \ ha ;tag 36m ' K 'tim behövs _' ho'tspettet, Bästa årstiudJeIn'iär när det går 'lätt axtt hota'hälen, således efter tjrau .Lagarbete ÖWEtt magarbtete är det fråga om där' alla har sinhesbämdla'plabs. För v att* gärdresgåraen* stkadll bli snygg är den *viktigaste platsen längst_ balk .ii (Laget. .(Här' måste .några men:wa til1* för* att lektionen kunna., fortsätm). Ett ."hot" tre' :hotade hål i bredd .swear .placeras Hot ,avståmd ;cirka 1,25 meter; J'Nac kátriñnre", dret :trimma som place ras överst Ii "varje (hot av "den färdiga' 'ugtändlsgårdeni › ”Stöame”. den: ikhnédFje '*:shavetm ›i var jermot 'som “stöder de ibâda an; : " 'enskamrvara'bö'jd' och två ;längs ', k Iäñgü'çsröxm _stá'üavnT/'måsté hålla. “ j "Anderésod' 'anser ' att ^ “ ?trimnet :51mm "igenom 'fem mot' för 'att '_gändlesgåndfén'* skam' 'få bäsba Wirén; ämm' hans. far airbag <itr§nnét'g›eqimn sju' hot_ Den först :näñmdalf'åsiskbén "bygger på teo 7zi'jii'1'uttxju [kortare därinnefñ är ädeäs'nñer 'lutar det då 'rimmar 'Jréghvamet fortgiré av 'varför den:tolkar srräb'barfe 'och 'står sig :'bläzttré.: Vidane: skam den byggas' fut'föm' så att; trimmerkör ner i .marken 'och “ger ' stadga' i .blåst : ' 106. 11:61:13. ' _ V › Först' Gretas “mmm . till, stavern Uppgpå, ma Sidan .EN en sträcka bygger tängsel. på tulmqnlgqnçl. Det blir också färdigtso'ø \ sy es. som motsvarar en etapp. Satsar man på :en dzaágsreüapp i ett, svep kan 'det röra sig om 100 hot' för ett 'varmt ülarg, uppger *hr .Anders sxon. När man prkacnerat staverni hålen hotar man motsvarande 'hål för shavern som skall stå på andra, sidan om stänge't. Efter det man fått upp höjden vid det första hotet av gändvsvgårdleánv be hövs det en man. vid 'Embean Han lägger_ *första (minnet med ro'trädelan 'mot mankeznitqçh. bin; der niexdfre å'åvejarr”..;Amürçl man går “11561an .Hans ppxpgift att hoth ''stöarenf' och V hindra. fast den .när han binder den melrllarsba, "MG/ja* W. »Han är: qçk så Ibehjlälprläig med att få tljhmet på plats. Person nummer tná. går sist i langet 00h anlsvarmrför att den'Övre' "rvejgn” ; gbgindis åt vor dentligt och' ?placerár därbáVer “Nacka'tntmet”, Han ser därig 'nom till att det kommer Lika högt li varje :hot pc'h ger" den färdiga gärdsmâmden en 4_ "rygg". VHan_ som "ml/;er vejelr' na" då? Jo han sitter ;vid elden där det är 'vaumt och Sro'ilsigtl. får rök :rögrozna och blåser" i krämderma_ Och så. får han skäll av de andra i (laget när hanjhárr svett grenarna för' märkts/51.2.1118 går av, eLlJer när han värmt för litet, för då. går de också: av; Brågt't är det och :lagom vänme_ skall det vara. _ ' Tja, kombigare än så är det fákbisrkt inte. Sturé