Kronoparken Omberg

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

KRONOPARKEN OMBERG STUIE d.:__.4 AAAhr .r J. E. KIngIAN. _ångau_ STOCKHOLM IVAR EEGGSTRÖMB BOKTRYGKEM i *l. i 1391. I ;ff/3 ”M C Maya; » h 0 ._ 4.....M_q ___Hma_Mlmçê 3 ,4.:.._,_.___u«.._ *HÅ'E“a't'51"Nj :A . A l å { Kronoparken Omberg. § i _ i Studie af J. E. Ki'nman. Redan länge har kronoparken Omberg kunnat påräkna ett allmännare intresse at' vårt lands skogsman, af hvilka en högst betydlig del, för att icke säga (leflesta, någon gång torde hafva aflagt ett besök på. densamma. Detta intresse finner sin förklaring hufvudsakligen deruti, att härstädesplan “ tering för nppdragande af skog först började användas i större skala af nuvarandeforvaltaren af Ombergs revir, jägmästaren i! och kommendören 0. M. Sjögreen. Under de sista åren har , _ ytterligare ett moment tillkommit, i det en förberedande skogs ' i skola iiir intrade vid skogsinstitutet här fått sin plats. Jag ,3 vågar derfor hoppas, att några meddelanden om kronoparken och särskildt om de yngre bestånden för dem, som genorn : ' besök känna Omberg, äfvensom för forna och blifvande elever . vid skogsskolan icke skola vara alldeles ovälkomna. I Uti Tidskrift 'för skogsliushållnlng 1887, sid. 166 fram i stälde James Pauli det önskningsmålet, att till underrättelse för eleverna vid Ombergs skogsskola sknlle,ilikhet med hvad som sker vid Eberswalcle, uti de olika bestånden tatior anslås, på hvilka skulle angifvas t. ex. beståndets växtlighetsgrad och kubikinnehäll samt ålder och dimensioner på. det träd, som _ up'pbai' tailan. Utan att förneka nyttan häraf 'ar jag dock at' 5 den åsigten, att något dylikt för närvarande icke låter lämp s ligen genomföra sig på Omberg. Visserligen kunde enskilda träds dimensioner och kubikinnehåll angifvas här lika väl som i . vid Eberswalde, men om deras ålder skulle man alltid kunna misstaga sig på iiere tiotal år, hvad de gamla bestånden be träffar. Den gamla skogen är dessutom trots all sin ojeinnn het i stort sedt öfver allt så lika, att då, småsaker lemnas utan afseende, densamma kan nppdelas i några få mycket stora bestånd, för hvilka kan redogöras på. beqv'amare sätt. E Tailorna passa ej heller på de knltiverade bestånden, enllr ' 1 ;h _›A .... ....._._r... 'J | 9 ._r dessa senare i allmänhet äro alltför unga och derfor förändra sig mycket på. några få år. Möjligen skulle följande uppsats tillsvidare kunna lemna någon ersättning. Ända till år 1805 var Omberg djurgård, hvarest kron oeh dofhjortar underhölles. Nämde år bestämde ett k. bref af den 24 den., att hjortarne skulle skjutas och djurgårde inrättningen upphöra. Djurgården omfattade på sin tid hela den bergshöjd, som är känd under namnet Omberg, samt den bredvid .liggande Dagsmosse. Under förra hälften af detta århundrade fördelades hela Dagsmosse på en mängd hemman i orten såsom ersättning för ätnjuten betesrätt, och omkring hälften af sjelfva Omberg blef likaledes utbruten åt en del hemman, som ansågos ega grundad rätttill bete och skogs fång på kronoparken. Under de sista tiotalen har likvisst en del af dessa marker kunnat återvinnas dels deiigenom att skogsmarken till kronodomänerna Vesterlösa och Skogsby vid verkstäch utarrendering tillagts kronoparken, dels genom inköp af mark. Härigenom Omfattar parkenför närvarande omkring två tredjedelar af hela Omberg och intager såväl bergets norra Och södra del som hela den vestra utmed sjön Vettern be lägna sidan. Det i enskildes händer varande bältet upptager något mera än halfva östra sidan till bergets halfva bredd. Kronoparkens hela längd är omkring 1 mil och dess största bredd omkring 0,3 mil. Dess ytvidd utgör: produktiv mark ................ .. 1,431,2s har, impedimenter ................... .. 115,24 » inegor ............................... .. 18,3 8 » Summa 1,565,4 0 har. I. Växtplatsen.. Omberg utgöres af 'en bergsrygg, hvars öfre, temligen jemna delar i allmitnhetmäro belägna 160240 meter öfver hafvet. Dess högsta punkt, Hjessan, ligger på 263 meters höjd. På hela vestra sidan begränsas det af Vettern, 88 meter öfver hafvet, i hvilken bergssidorna mestadels brant och delvis. tvärbrant nedstupa, hvaremot det i allmänhet relativt sakta sänker. sig mot. den i.öfrigt omgifvande slätten. Bergets. hufvudmassa utgöres af granit., Af öfriga bergarter förtjena endast lerskiñer \|_/ “._,, 3 och kalksten att omnämnas. Lerskiffern, som underlagras af sandsten, uppträder på ett strandbälte mellan de s. k. Mar bergen och Elvarumsviken ooh kalkstenen i norr utanför det egentliga Omberg, men dit äfven kronoparken sträcker sig. De lösa jordlagren bestå nästan uteslutande af en kalk haltig, lerblandad sandjord. Jordmånen, som af dem bildas, är öfver hufvud frisk och god, ehuru den för det mesta är så. grund, att urberget anträü'as på omkring 1,'21 meters djup. Traktor med såväl djupare som grundare jordmån förekomma äfven. Att angifva växtlighetsgraden är vanskligt, då de gamla bestånden, som upptaga större delen af kronoparkens yta, till följd af sin ojeinna och olikäldriga beskaffenhet icke gifva någon säker ledning. Den synes mig dock öfver hufvud böra uttryckas med 0,9_ eller åtminstone med 0,3. Växtlighets graden på strandbältet vid Elvarumsviken samt vid bergets foti norr och möjligen på några andra smärre ställen torde stiga till 1. Å andra sidan sjunker växtligheten_ på en del bergkullar samt i de starkare sluttningarne. De starkaste sluttningarne äro att betrakta som impedimenter. En omständighet, som äfven angifver marken såsom god, är att fröår inträffa oftare än annars är vanligt. Enligt an teckningar af öfverjägmästaren och ridd. Fr. Baör har granen fröär ungefär hvart annat år. Detsamma synes i allmänhet vara' fallet med boken, men rika fröår äro hos henne mera sällsynta. II. Trädslagen. I äldre tider och ännu vid förra århundradets början skulle åtminstone södra delen af Omberg varit klädt med ek och bok. Sedermera har emellertid granen blifvit det her skande trädslaget. Med några få undantag utgöres nu samt lige genom sjelfföryngring uppkomna bestånd af gran. Undan tag äro dels ett par smärre bestånd af hufvudsakligen bok och ek i sydligaste delen, dels Stooklycke ängar, som äro be väçxta med bok, björk, klibhal, gråal, asp m. m., dels slutligen en liten trakt i norr vid bergets fot, der björken säkerligen med menniskans hjelp 1, som undanskaifat barrskogen förmått 1 Denna trakt har nämligen ända till 1877 nytijuis såsom liaginark ' till förut nämde l1ämdshöfdingebostüllet Vesterlösa. 4 behålla fältet. Enstaka förekommer boken dessutom här och der i södra delen och eken i den mellersta och norra. På några få ställen anträffas tallen enstaka eller :i någon :mindre grupp. Talrikast är hon vid de s. k. Mullskråierna utmed sjösidan samt vid Marbergen. I samma trakt, men äfven på flere andra ställen vid Vetterns strand visar sig idegranen, delvis ternligen yinnigt, hvilket, ehuru hon är utan betydelse från skogshushållningens synpunkt, antecknas såsom en ovan lighet. . De väldigaste af Ombergs enstaka bokar, hvilka af be folkningen mången gång tillagts särskilda namn, hafva under de senare tiotalen skattat åt förgängelsen, såsom Elfva bokar, ' Kornboken samt Adam och Eva. Den sistnämda bestod af \ två nedtill sammanvuxna stammar och hade dessa tillhopa i brösthöjd en diameter af omkring 2 meter. Vintern 188889 föll den för stormen. Ehuru stammarnes nedre del var helt och hållet ihålig, lemnade de likväl omkring 20 kbm. ved (fast mått). Diainetertillvåtrten under de sista 100 åren ut gjorde 0,6 meter. Trädets ålder kan således beräknas till minst 300 år. I I _ Förut anförda trädslag torde vara de anmärkningsvär daste, som utan något kilndt direkt åtgörande från inenniskans sida uppträda på Omberg. Särdeles i branterna mot sjön Vettern finnas annars en mängd andra trädslag såsom lönn, lind, salg, alm, vildapel, högg, rönn, oxel, ask 111. m. Sedan kronoparken på 1850talet blef föremål för en ordnad hushållning hafra dels sornliga trädslag såsom tall, ask och bok, hvilka förut endast sparsamt anträifades, genom skogskultur blifvit mera utbredda., dels flera: nya trädslag in förts. De vigtigaste af dessa senare äro silfvergranen (Abies pectinata) och lärktrddet (Larix europcoa). Af mindre vigt är weimouthstallen (Strobus americana) och svarttallen (Pinus Laricio var. austriaea). Den inskränktaste förekomsten och derfor äfven minsta betydelsen hafva hvitgran (Picea alba), oembratali (Cembra 'sativa), annbok (Carpinus Betulus), fiiltlönn (Acer campestre), hickory (Garya alba), den virginianska eller röda cedern (Junipcrus virginiana), mullbärsträdet (Morus alba) m. fl. ^ Då en del af (le'sistnärnda förekomma endast i ett fåtal exemplar 'och således icke bilda några bestånd, torde för dessa här höra i korthet närmare redogöras. De som nämnvärdt o medverka till beståndens sammansättning, upptagas under skogsbestånden. Hvad först cembratallen vidkommer, finnes densamma i några få exemplar vid Ombergs skogsskola samt Stocklyeke'. Den synes trifvas väl, men växer betydligt långsammare än den vanliga tallen. Vid en ålder af omkring 50 år har deni fritt stånd nått en höjd af 5 a 6 meter och en groilek i bröst höjd af 1119 om. Ett par exemplar bära för närvarande kottar för första gången. ' Annbok och faltlönn föreñnnas 'ännu blott såsom plantor. * Hickoryträdet infördes genonr dornänstyrelsens försorg år 1887 dels såsom plantor, dels såsom nötter. Plantorna voro afsända från någon af staterna närmast vester om de stora sjöarne i Nordamerika. Ehuru de måst vara om kring 3 veckor på resan, gingo dock de flesta till. Visserligen förmådde i allmänhet icke de föregående år satta knopparne att utveckla sig, men plantorna sköto i stället skott från rot halsen. Af de utsådda nötterna erhöllos äfven några stycken plantor, som måhända lättare kunna reda sig. Utvecklingen går likvisst hos bådadera ytterst långsamt. Den virginianska eller röda cedern erhölls i några få exemplar genom sådd år 1889. Fröet (eller bären) var mycket dåligt. Förmodligen grodde icke ens 1 proc. Plantorna se hittills friska ut. Mullbärsträdets odling åvägabragtes i sammanhang med försök att införa silkesmasken. Hösten är 1840 planterades några hundrade mullbärsplantor strax intill kronojägare bostället Södra Djurledet och åren 1847 och 1848 framföddes omkring 1,000 silkesmaskar af löfven. Försöken med silkes masken afstannade, men en del mullbärsträd iinnas ännu qvar, ehuru de föra ett tynande lif och inom ännu ett tiotal år eller så torde de blifva qväfda af det omkring dem uppväxando granbeståndet. Bergtallen (Pinus montana var. pumilio) infördes redan för bortåt 30 år sedan och förekommer på. flere ställen i ringa antal (särdeles i de s. k. Urbjörnsplanteringarne). Som den råkat blifva inblandad bland den vanliga tallen och granen, läror den väl i de 'flesta fall icke hafva något långt lif fram för sig. För några år sedan anstäldes odlingsförsök med den 1 Våren 1891 är en yta :if omkring 0,10 arplantemd med combistall. 0 mycket omtalade donglasgranen (Abies Douglasii). Hittills har det icke lyckats att fa densamma att gå till. Visserligen har den .ej alldeles dött ut, men större delen af föregående års skott hafva' regelbundet vid sommarens början befunnits vara förvissnade. Det har uppgifvits att plantorna ickeskulle tåla vid värsolen, men ett af Fr. Bae'r anordnadt försök att skydda dem medförde intet resultat. 'Med mammuttriidet (Wellingtonia gigantea) är också ett misslyckadt försök gjordt. _Plantorna skadades al' höstfrosterna, enar växtligheten ieke hunnit afslutas. Abies piehta, eepha» lonioa m. fl. synas deremot uthärda värt klimat. III. Skogsbestånden. Samtlige 'aldre skogsbestånd äro uppkomna genom sjelf sildd efter oordnad blädnlng med undantag af ett mindre bestånd al' ek, som förskri'fver sig från århundradets början. De unga bestånden, till hvilka då. äfven räknas ett 4546 årigt larkträdsbestând, äro deremot uppdragna genom skogs odling. I allmänhet har skogsodlingen skett genom plantering af omskolade klimpplantor, hvarvid granen utsatts 45årig vanligen i små knippen ooh tallen 31årig, öfriga trädslag vid samma ålder eller något senare. Ett tallbestånd i norra plan teringen är uppdraget genom rutsädd, hvarefter underväxt inplan'terats, och ett mindre ekbestånd vid Stocklyeke genorn radsådd. Nordligaste skiftet i nämde plantering samt en del af det niirmast söder derom liggande lär vara skogsodladt med barrotsplantor. Plantoringen har verkstälts i qvadratförband. Inom de yngsta t. 0. m. 20åriga bestånden utgör plantafståndet nästan utan undantag omkring 1,8'meter. Uti de mer 'sin 20åriga ungskogarne deremot iir afståiirlet mestadels taget till 1,5 meter, ehuru äfven 1,8 samt undantagsvis 1,2 meter förekom mer. En del löfträd, som blifvit utsatta först vid högre ålder och ,efter att hata omskolats 2 a 3 gånger, hafva fatt dubbelt så. stort afständ eller mera. Utaf den produktiva marken, I,4öl,2s har, äro för när varande ],316,ñ4 har skogbevtixta 1. De genom sjelñ'öryngring uppkomna bestånden intaga 853,31 har 'och de kultiverade 462,72 har. WW kronoparkens norra del våren 1891 skogsodlade _vLun ingår bland kalmnrken. 7 De sjelfsådda bestånden bildas, såsom redan i' det före gående är nämdt, till största delen af gran...._ ....................................... .._. ..................... .. 816,01 har. För öfrigt intaga bestånd af björk ............ ..................................................... .. 16,90 » » bok .................................................................... 3,64. » » Bk ...................................................................... .. 2,05 » :7 al .................................................................... .. 0,55 ›2 » bok och ek; bok och björk; al, bok och ek; alm, bok och ek; al, asp, björk och ek; eller _ alla dessa m. ii. i blandning ..................... .. 14,60 » Summa 853,81 har. De kultiverade bestånden, som med undantag af 'det ofvannämda ek samt lärlitrtidsbestandet samtliga tillhöra 1:a och 2:a åldersklasserna (140 år), äro mera vexlande, ehuru äfven bland dessa granen är långt öfvervägande. Följande ytvidder intagas af bestånd af gran ....................................... ......... .. 297,41 har, » » tall ...................................................... .. 5,2l » » » silfvergran ...................... .................. .. 1,97 » » » lärktr'ad ............................................. .. 1,44 » 2» » svarttall ............................................. .. 0,06 » » » bok' .................................................... .. 3,23 » » » ek ..................................................... .. 1,34 » » » ask ........................ ............................ .. 7,32 » >› ›> alm .......................... ..... ................. .. 0,66 » n: :a gran och tall ..................................... .. 113,00 » » » gran och liirkträd (tall) ..... ........... .. 4,03 » » » gran ooh svarttall ................. ........... .. 1,02 » x » gran och silfvergran ......................... .. 1,44 » » » gran och tall med silfvergran eller hvitgran : ....................................... .. 8,2 9 » » :9 gran eller silfvergran med bok ....... .. 2,75 » J) » gran och bok med 'tall eller lärktråid 3,77 » » » gran eller silfvergran eller silfvergran oohbok med weimonthstall .......... .. 1,54 » » » gran med ask (bok, lönn ete.). ........ 5,90 » » :9 bok och tall ........................................ .. 0,25 !» » » bok och ek samtask och ek i .......... .. 0,40 » Summa 462,7 3 har. \1*17\t.!<31'2;1."*...f Efter denna öfversigt öfver beståndens sammansättning och den yta, de bekliida, går jag 'att närmare redogöra först för de sjelfsadda och derefter för de kultiverade bestånden. A. _ De sjelfsüdda bestånden. a) .Rena bestånd. Gran. De sjelfsådda rena granbestânrlen, hvilka tills vidare iiro de mest utbredda och vigtigaste pd Omberg, l'iafva som förut iir sagdt 'uppkommit efter oordnad blädning. De iiro derfor mycket ojemna och innehålla träd af högst ver landc ålder och stamdimensioner. Lemnas emellertid smärre skiljaktigheter utan afseende, finner man, att största ytvidden intages af 70150årig skog (özte åldersklasseri), en jemförelse ' vis ringa del af arealen (egentligen nedanför Marbergen) 'utaf 70110:irig skog (inte åldersklassen), temligen mycket (Swartz wald, Vesterlösa och trakten mellan Vestra Djurledet och Stocklycke) af 40100årig skog (4:de åldersklassen) och nå gotlitet af yngre skog (3:dje åldersklassen). Bestånden torde i stort sedt vara medelmåttigt slutna. Ju äldre de äro och ju mera de iiro utsatta för de vestliga vindarne, desto glesare iiro de. Omkring halfsz antalet tråd är mera eller mindre skadadt af röta, något som också. bidrager *att göra skogen mindre stormfast. De gamla till Özte och 6:te åldersklasserna hörande be stånden hålla i stort medeltal omkring 200 kbm. per'har, stundom en 10 proc. mera, men sällan deröi'ver. Grundytan uppgår till ungefär 22 a 25 qv.meter per har och medel höjden vaeklar emellan 19 och 22 meter. Grundytan iir unge iiir densamma för bestånden i 4:de ålderklassen, men deras medelhöjd sjunker till 16 a 18 meter och deras kubikinnehall per har till omkring 180 kbm. Bestånden i 4:de åldersklasser] »öka således något sin massa på ytenheten med tilltagande ålder. Med de äldre åldersklasserna deremot är detta icke händelsen, utan virkes massan bibehåller sig i allmänhet 'någorlunda oförändrad. Tillväxten. har visserligen icke upphört, men vindfalda och torra triid afgå, i så. stor mängd, 'att de uppväga' densamma. I medeltal torde den gamla skogen årligen lemna omkring 3 9 kbm. vindfallen och torrskog per har, under det tillväxt procenten beräknas uppgå. till ungefär 1,5 proc. För att gii'va ett begrepp om de gamla beständens utseende och sammansättning tillåter jag miganföra det resultat, som erhållits vid uppskattning af trakten norr om Stoeklycke in till Surmossen och Örnslid, hvilken trakt innehåller 198,80 har ?OmlöOårig skog. Uppskattningen utförd i vanliga taxa tionsbiilten, som förladcs på. ungefär samma afstånd från hvar andra. Vid stammarnes mätning upptogos enligt regeln endast jemna cm. med ai'rundning nedåt. Diameter Antal i bröst t Grundytn. höjd. S ammar' .L 11 t e 0 lt n i n g ;1 r. om. at. (pam. 10 414 ' 3,252 12 228 2,579 Uppskattad yta: 7,18 har. 14 227 3.495 16 220 4,423 Antal etarnmar per inn:439 st. 18 187 4,759 20 218 6,848 Gruudyta per hun:24,68 qvm. 22 183 6,950 534 207 9,365 Medelhöjdcu uppmiittes till omkring 21 meter. “26 201 10,612 Då nu det tillhörande fol'mfulet iir 0,432, 28 115 7,082 erhålles bestünllels virkesmnseu per har 2 30 160 11,310 24,68 x 21 x 0,482: 224 kbm. 32 114 9,168 34 128 11,621 Genom toppar, som ej tillvmntugas. samt innan 36 103 10,484 ruttna träd, uppstår dock någon :minskning 38 72 8.166 i virkcsmesson, hvilken derför icke kan en 40 78 9,802 gifves till mera iln omkring 210 kbm. per '42 62 8,500 har. ' 44 44. 6,090 46 52 8.042 48 23 4,163 50' 27 5,901 "02 14 2.973 54 23 5,203 56 16 3,941 58 h 1,585 ' 60 14 3,953 65 12 3,982 70 3 1,155 75 1 0,442 80 85 1 0567 Smal 3153 i 177,258 Beständens ojemnhet torde i någon mån framgå. af det anförda exemplet. Dels visar icke stammarnes antal inom de särskilda diameterklasserna ett jemnt stigande eller fallande, l .4__r_. Ah..___,n_n.g__w.. 114m 1...L . :Ar:3. 10 dels äro de minsta. stammarne talrikast, då. deremot'i jemiia bestånd de mellersta diameterklasserna, hvarpä längre fram skall gifvas exempel, äro utrustade med största antalet stammar. De enskilda trädens kubikinnebåll inom samma diameter klass är högst växlande, så att 'utaf tvänne träd med lika stor groflek i brösthöjd det ena kan hafva dubbelt så stor virkesmassa som det andra. Under sådana förhållanden er fordras det ett mycket stort antal undersökningar, om på de samma en fullt säker lokal formtals eller masstalstabell skulle kunna grundas. Då jag här framlägger en sådan, sker det alltså icke med anspråk på, att de angifna talen skola vara annat än närmelsevis riktiga. Björk. Björken förekommer i rent bestånd endast vid Ombergs fot i kronoparkens norra del. Särdeles strax nedan för berget är beståndet rätt vackert, temligen slutet som det är med högresta, växtfylliga stammar. Längre österut, der FogelstaÖdeshögs jernviig går fram, är slutenheten mindre, hvarjernte många större och mindre luckor linnas. Beståndets ålder torde kunna angifvas till omkring 55 år (i trakten af jernvagen är det yngre). Ett och annat af de äldsta och gröfsta tråden är skadadt af innanröta. I den bättre delen af beståndet, men ej uteslutande i den bästa, uppmättes träden på ett_ taxationsbälte af 500 meters längd och 10 meters bredd. Dervid erhölls följande resultat. Diameter Antal i brösthüjd stammar grundth ,i . _ . ntecknlngut. om. at. qvm. 10 28 0,220 Uppnknllnd yta . . . . . . . . . . "m 0,50 har. 12 20 0,294 Antal stammar per har... :1 652 st. 14 27 0,570 Grundyta D D = 10,81 qvm. 10 53 1,060 Medelhöjden beräknades till 20 me 18 45 1,145 ter och medeiformtalet till omkring 0,40, 20 ' 30 0,942 hvndnn beståndet skulle innehålla per 22 30 1,140 1101: 24 10 0,724 151,01 x 20 x 0,40 :158 khm. 26 30 1,503 28 12 0,720 30 10 0,707 3? (i 0,403 34 2 0,152 36 1 0,102 Summa 326 9,907 ll Bröätküjdsformial 'och 0110000100011 för grenen 0' de sjelfl sådde bestånden. ' Höjd i Stamfornital. Diamemr Khm. meter. 1 cm. 10 .......... _. 0,407 10 .......... .. '0,033 11 .......... .. 0,433 12 .......... .. 0,058 12 .......... .. 0,473 14 .......... 0,082 15 .......... .. 0,465 '16 .......... .. 0,124 14 .......... .. '0,460 18 .......... .. 0,103 15 .......... .. 0,455 20 .......... .. 0,210 16 .......... .. 0,451 22.. 0,200 17 .......... .. 0,443 24 0,300 18 ......... .. 0,444 20 .......... .. 0,440 19 .......... .. 0,440 ?8 .......... .. 0,540 20 .......... .. 0,436 30 .......... .. 0,640 .21 .......... .. 0,432 32 .......... .. 0,759 22 .......... .. 0,420 34 .......... .. 0,880 23 .......... .. 0,425 30 .......... .. 1,00 24 ........ 0,422 38 ......... .. 1,15 25 .......... .. 0,418 40...... 1,30 20...' ....... .. 0,415 42 .......... .. 1,45 27 .......... .. 0,411 44 .......... .. 1,01 28 .......... .. 0,407 40 .......... .. 1,78 0,403 48 .......... .. 1,03 30.. 0,400 50 .......... .. 2,17 31 .......... .. 0,300 :'12 . ........ .. 2,36 32 .......... .. 0,392 54 .... ,57 33 .......... .. 0,389 50 .......... .. 2,78 '58 .......... .. 3,00 00 .......... .. 3,22 02 .......... .. 3,46 64... 3,70 66 .......... .. 3,95 68 .......... .. 4,22 70 .......... .. 4,50 \../J x_/ ,7% 12 Hade äfven den sämsta delen af beståndet fått sin andel i profytan, är antagligt, att virkesmassan per har kommit att nedgå till 100 ii. 120 kbm. l _ Bok. Endast 3:ne rena bokbestånd finnas och af dessa har endast det ena så. stor utsträckning, att det kan gifva någon föreställning om 'en verklig bokskogs utseende. Detta upptager nordvestra delen af förra kronojügarebostüllet Vostra Djurledets egor och innehåller 3,07 har. Beståndet är tem ligen glest och träden 'are icke högviixta, hvilket senare till hufvudsaklig del torde bero på. att de såsom växande vid Vetterns strand äro piskade af de vestliga stormarne. Da ingen stam derstädes blifvit fald, kan jag endast gissningsvis an gifva beståndets ålder till Omkring 100 är. Medelhöjden är ungefär 15 meter och virkesmassan per har vid pass 150 klnn. Al' de öfriga 2:ne små bestånden tillåter jag mig anföra det ena, den s. k. bokbacken vid Stoolrlyoke med en ytvidd_ af 0,20 har. Det innehåller endast 18 st. träd af följande dimensioner i brösthöjd: ' diameter: 44 54 60 62 64 66 78 80 82 90 100 110 om. antal:12141112112lst. Beståndets grundyta utgör 8,50 eller per har 32,70 qvm. "Dess medelhöjd är bortåt 20 meter och virlresmassan per har omkring 220 kbm. Åldern är sannolikt ungefär 200 är. 1370. I trakten af vestra. Djurledet bildar eken rena be stånd i ringa utsträckning. Det yngsta har blifvit försedt med underväxt af gran. Slutenheten är under medelmättan. Bestandens ålder iir olika, men kan gemensamt angifvas till 100 a 200 år. Virkesmasaan per har är omkring 100 kbm. Al. Ett par små albestånd finnas i Stocklyoke f. (1. ängar. b) Blandade bestånd. I den sjelfsådda skogen finner man blandade bestånd en dast af löfträd och detta uteslutande på sådana ställen, det man kan antaga., att menniskan ingripit för att ,motarbeta barrslrogen. Så finnas hvarjehanda löfträd blandade uti Stock lyoke nyss namda ängar. Har förekomma visserligen temligen slutna grüpper, men mestadels äro bestånden mycket glesa och utan intresse för skogsmannen. a Virl Vestra Djurledet och Ekledet träffas äfven blandade löfträdsbestånd i ringa ut sträckning. Det är har ek, bok och alm, som uppträda till sammans. Dessa bestånd likna mycket de förut omtalade lå ekbeständen, men 'aio en smula battre slutna samt delvis något högre. B. De kultiverndo bestånden. a) Rena bestånd. Gran. Öfver “[5 af den skogsodlade arealen af krono parken intages af rena granbestând. Det olika planteringsafståndet, i allmänhet 1,5 år 1,5 meter kan antagas ,hafva något inflytande dels på. trädens blifvande qvistrenhet, dels möjligen också. på. växtlighetens gang. För närvarande kan dock planteringsafståndets inverkan svårligen låta fastställa sig, både emedan bestånden är:) för unga de äldsta äro år gamla och emedan de äldre bestånden samtlige äro planterade på 1,5 meter, utom en del af nord ligaste skiftet i Norra planteringen. Sistn'amda bestånd är dock icke fullt jemförligt med de öfriga, enär det ar erhållet genom utsättande af barrotsplantor, då. deromot vid de öfrigas anläggning begagnats klimpplantor'. På grund af verkstalda uppskattningar i bestånden anser jag mig kunna uppställs. följande tabell, som torde lemna ett n'armelsevis riktigt uttryck åt växtlighetens gang. 51 0= '0 m :n Due :i: 57e H ä '0 7' nu e Eäegs'zsä'e a :e sz' 52 s' › 5 "“5 ._1. 'ml a *§;. :m rat4 El... (11 E" " <2 : 2 ' r” 7 “5: 'E E" 3: '73 53 :rr 5 "' :1: H är. per iiuriqrin. om. ni. per hur i kbin 5 2 0,3 0,4 10 ,7 1 _ 7 J 15 3,20 2,4 2,4 _ 3,05 2,0 2,0 20 7,15 4,4 4,4 21,05 6,35 | 2,0 I 2,0 29,5? _16,5 25 14,00 (3,4 0,; 50,02 6,00 2,0 _ 2,0 43,00 12,0 30 20,00 8,4 5,4 93,02 _ 7,10 2,0 2,0 57,21 9,3 30 28,00 10,4 10,4 151,10 ' .Att barrotsplanteringen varit ogynsanunare i'm klimpplanteringen för plantornas första utveckling kan ännu tydligt spåras. Så iir t. ex. medel höjden för de med har rot planterade bestånden omkring en meter liigre Ein i lika gamla bestånd af klinipplantor. _ _ _ 2 Det torde böra påpekas, att såväl här som i det följande uti Virkes nnmisan ingiir hela stainnieus kubikinneliåll, ehuru vid företagen nfverlcnillg icke hela stammen skulle kunna tillgodogörns. \._/ *....K 4 * *.*; :'77 *vargar* 14 Antalet stammar per har vexlar i allmänhet.1nellan 3000 och 5000 st. Såsom ofvan synes nå träden mellan 1015 års ålder brösthöjd, så att grundytan börjar få ett litet värde, och redan vid det 20:e året synes maximum för grundytans tillväxt vara uppnådt. ' ' ' 'Diametertillväxten i brösthöjd inträder genast med sitt högsta belopp. Höjdtillvåixten år under de första 10 åren ytterst ringa. Sedan plantorna vid 4 a 5 års ålder utplanterats, hafva de att kämpa mot den starka griisviixten och först sedan de undre grenarne hunnit utvaxa, så att gräset närmast plantan blifvit qv'afdt, börjar den egentliga höjdtillvåxten vid 1012 års ålder. Redan mellan 1520 år uppnår den emellertid sitt högsta belopp. Massatillväxten är alltjemt i stigande, såsom naturligt är ooh som nödvändigt måste vara fallet, då såväl diameter som höjdtillväxten bibehålla sig oförändrade. Denna oförånderlighet torde dock till någon del' endast vara skenbar. Den mestadels i små knippen planterade gra* nen har namligen vid 25 a 30 års ålder gallrats, hvarvid öfverflödiga ungtråid borttagits, så att vanligen på hvarje stålle endast ett träd qvarlemnats'. Naturligtvis hafva alltid de minsta stammarne ail'agsnats, hvarigenom såvål medeldiametern som medelhöjden måste i någon, om också ringa mån hafva stigit. Uti ett undersökt fall steg medeldiametern med nära 1 om. och medelhöjden med omkring 0,5 meter. I den första ungdomen, innan annu kampen om utrymmet på allvar börjat, år likvisst de enskilda trädens utveckling inom ett planteradt bestånd jemförelsevis ganska lika. Längre fram gestaltar sig förhållandet något annorlunda, i det de stammar, som af en eller annan anledning fått ett försprång, undantrånga ooh fo'rqvåfva sina grannar. Ofvan påpekade skenbara stegring i såvitl diameterd som höjdtillväxten bör följaktligen ännu mera göra sigr gällande vid kommande gall ringar. Möjligen skall den periodiska tillväxten i groflek och höjd hårigenom till och med kunna stiga öfver sitt :nuvarande 1 Sådan gallring lemnzir 0 a 10 kbm. per har. Gallringsvirket har nppliuggits till stör af omkring 2,4 meters längd. Enligt verkstiilda under sökningar innehålla 100 st. sådan stör (Laem0,50, i medeltal 0,40 kbin. (fast mått). 1:3 belopp och således t. ex. medelhöjdeu vid 40 eller 50 års ålder efter förut verkståld gallring beiinnas högre än man nu har anledning att tre. I alla händelser kan, hvad höjdtilln växten betrådar, på grund af undersökningar i yngre sjelf sådda bestånd med sannolikhet antagas, att den åtminstone skall förmå bibehålla sitt nuvarande belopp till 50 a 60 års ålder eller mera. . * < För att åskådliggöra ,den vanliga stamfördelningen uti de 33åriga bestånden tillåter jag mig ,anföra de resultat, som erhållits vid stammarnes matning på ett par profytor, tagna i Norra planteringen. . .Pi'nl'ytnn Profytnn N:0 1: 1,00 har N:0 2:0,50 hur STE åp. i? Ef? 53. 'EJ Anteckningar. E): 3 3 :I ,5 3= 3 E :I 5 :49. 5' E 5? §5. 5 E. 5* år; 5 5* 3 s" om st ilvm om at qvm. 3 160 0,113 3 _ 56 0,025 Profytrm Nm I. ,i :1 få, Profytan innehöll dessutom 9 en 3%: 1' i' 143 05455 stnkn lärkti'üd sf lS27 cm:s diameter 7 2,220 7 25,2 0,855 och en grundyta af 0.345 qvm. Vi få. , c”, 7 således: ä å'gi: (8) ?'33 Antal stammar per lmr=3668 at. in 4% 3a., ii) 305 e'm Gmdyft D ” :201951 *Im 11 .217 270” 11 171 1'625 Medelhojdcn var 9,5 master och medel 12 1,14 9' §4 .12 173 1,957 formtnlet 0,526. Alltsa: .[3 ,'16 ?än 13 120 17592 Virkesmassau per har: 20,651 X 14 il?) 11062 14 85 11505 9'5 X 0'526=103*1" mm" 15 26 0459 15 36 0686 _ _ 1b 12 0:24: 16 21 0:422 meymn N'o 2' 17 2 0 045 17 8 05132 Antal stammar pel' har: 4054 st. 18 _ 7 _ 18 3 0075 Grundytn J) J) :29,438qvn1. 19 2 0 057 19 _ i __ Medelliöjd och medell'ornitul som hos 20 _ ' __ 20 _ _, föregående. Alltså: Virkesmnssa per her=29,488 X Szuj 3559j20,300 5:a' 2027 14,744 9,5 x 0,526=147,35 kbm. Profytan Nm 2 år hjelpgallrad omkring 5 år tidigare än N:o 1, hvilken gallradesförst året före uppskattningen. Hår igenom förklaras, såväl att grundytan per har är mindre sem att. stammarne äro .smärre på* den senare än.på den lörra. Medelstammens diameter utgör iför Nio 1 endast 8,6 om., men för Nzo 2..deremot 9,6 cm. ' ...r/ ...i 1"7:___._e›.m7.hør;“ ;2.: Av. _27.2.44'4 4 ;;Ln'n _.__'.'A .;. .__ ;':^':;'* _95; JG Hänsyn till skogsskötselns fordringar hafva gjort, att en dast ett ytterst ringa fåtal af de gröfsta träden kunnat fällas och deras formtal eller massa uppmatas, hvaremot af de mindre ett temligen betydligt antal blifvit undersökta. De vid mätningarna erhållna talen har jag sammanstalt till en i'ormtals och massatabell, hvilken af nyssnämda orsak endast för de mindre och medelstora stammarne kan antagas vara något så när tillförlitlig. För de gröfre och högre skall den sannolikt framdeles visa sig för låg. Särskildt kan detta an tagas blifva händelsen med massatabellen, långt mera än med formtalstabellen, af hvilket skill äfven de allra största före kommande dimensionerna ioke blifvit i tabellen upptagna_ Det är nämligen lätt att tänka sig, att t. ex. ett träd på 1820 cm. i brösthöjd, hvilket nu är ett af de största, ieke kan hafva samma höjd, som de nuvarande medelstora stam klasserna en gång skola innehafva, då de nått samma groflek. Brösthöjdsformtal och Imbéfcimzehdll för granen i de ,plen terade bestånden. . Hon Stumformtnl. Diameter Kbm. 1 meter. 1 cm. 3 0,300 _ _._ 4 0,700 4 0,0035 5 0,030 5 0,0004. (i 0,578 0 0,010' 7 0,551 .7 0,015 8 0,530 8 0,021 9 0,530 0 0,020 10 0,522 10 0,030 11 0,515 11 0,040 12 0,50? 12 0,057 13 0,500 13 0,008 14 0,404 14 0,001 lö 0,407 lö 0,005 Jemföra vi formtaleu för den sjelfsådda granen med nyss anförda, finna vi, att de förra äro betydligt lägre i'm de senare. Detta hade man ju också kunnat förutsa. Att forintalen ändock 'are lägre än uti tyska uppgifter, torde åtminstone till någon del beropå mindre slutenhet eller rättare derpå, att det dröjer längre tid, innan full slutenhet ernäs, emedan det hos oss vid beståndens anläggning (genom plantering) använda plantantalet vanligen är mindre. 17 I analogi härmed böra formtalen for stammarna uti de på 1,8 meters afstånd planterade bestånden komma att visa någon afvikelse från de ofvan angifna formtalen, som mesta dels äro härledda från stammar, hvilka uppväxt i 1,5 meters förband. Vid högre ålder torde dock formtalen i båda fallen komma att öfverensstämma med hvarandra. Tall. Ehuru granen visserligen är ett trädslag, som väl trifves på Omberg och gifver en betydlig virkesmassa, såsom de unga bestånden redan antyda, lemnar den dock ivissa af seenden åtskilligt öfrigt att önska. Dels skadas den lätt af röta, om man också har anledning att hoppas, det de kultis verade bestånden, som fått uppväxa fritt från början, skola vara mindre besvarade deraf,'dels är den allt för litet storm fast. Det låg då nära till hands att söka införa äfven andra trädslag, och föll naturligen tanken först på tallen. Redan år 1853 verkstäldes rutsådd med tallfrö på en areal af 3,81 har, hvareftor sedan 0. M. Sjögreen öfvertagit förvaltningen, gran år 1863 inplanterades för att utfylla luc korna och bilda underväxt samt något l'arktriid, lönn m. m. inspr'angdes. Med tallens införande fortsattes i jemförelsevis stor skala (genom plantering), men alltid i blandning med andra trädslag. De rena tallbestånden inskränka sig derför .till nyssnåmda tallsådd samt en planterad yta i södra delen af Swartzwald på, 1,40 har med nu 19årig skog. Planteringen har här skett med omskolade klimpplantor, som utsatts på 1,37 meters afstånd. Såsom mest försigkommen 'ar sådden af största intresset. Vid uppskattning af en profyta på. 0,50 har erhölls följande resultat (se 1:a tab. å följ. sida). , De inspr'angda lärkträden trifvas synnerligen vil. Ehuru något yngre än tallarne hafva de 'dock omkring 5 meters för sPrång på höjden. Det torde deriör vara utsigt till, att de skola kunna hålla sig qvar i beståndet ända till afverkningen. Löfträden deremot hafva redan till en god del dött ut eller bortgallrats, och de få återstående torde snart få dela samma öde. ' Äfven uti det planterade tallbeståndet på Swartzwald är en profyta tagen, hvarför öfver de båda bestånden 1) plan . 2 ._. "_:ngñm _; 4.,.0;_A, 4_ :“»..:::;; 1.1 00 E] 1 p D 5:* p: '1 r 5' 1: p. Tall : 0191119040 I ' Jaçawngq 1110111104: [Huv .1111111111113 lilla? 0059111113 .mummgs [141117 uifpunaa 'lå rifpnm 5 3 .5 m 1. m a 1: = 3 H '4 1. E Anteckningar. 14 52 0,800 0,062 15 69 1,210 0,071 0,010 16 59 1,100 0,080 17 .'13 1,203 0,060 18 38 0,007 0,025 _ 0,000 20 112 1,000 0,051 0,003 llllllllili*caHmipmpp .O E:HHHlllWHHHMHllll*llmilHllld .0 ' 0 En U! 22 13 0,494 0,038 23 4 0,100 m 0,042 24 6 0,271 _ 0,130 25 6 0,205 26 _ 27 1 0,057 28 0,002 29 0,000 30 _ 0,071 8:a 567|1'1,122 546 2,500 '0,588 Uppskattad yta :0,50 har. Antal stammar per har: tull ........................... ..=1134 st., grnn . .......................... ..=1092 1) liirktriid .................. 32 1) 3:11. 2258 st. Af gran torde väl finnas ytterligare ungefär 2000 stammar under 5 cm. i brösthöjd. Grnmlyts per hur: tall ........................ .. :22,24 qvm., '1D 11 5: 28,66 qnn. Kubikinuehiill per hur: tall =22,24X13X0,495m143,31 111m., gren: 5,14X7X0.551 : 19,82 1) lärkträd omkring .......... .. 9,87 :1) 8:e 173,00 kbm. I Bestämdet har gallrsts ett par gånger och senast ett par år före nppsknttningen. teringen och 2) sådden följande 'öfversigt kan uppställas, der vid underväxten lemnas utan afseende. ' 0 Antal (.mnd m Medel _ Kubik Alder tummar 1 , hy _ Mcdelhöjd stammcns innehåll Nio' per har Pm m diameter par hur är. st. qvm. meter. cm. kbin. 1 18 2700 14,50 5 8,0 451 2 38 . 1100 23,42 13 10,0 153 | Af flere skäl har jag icke varit i tillfälle attanställa när _ melsevis så. många undersökningar af tall som af granstammar och kan derför med någorlunda säkerhet angifva endast _höjd_ tillväxtens gång: i_ il.. 7 1 .cm:ifnwahäwep r e$gsrmwmm A . i 10 Ålder: 5 10 10 20 25 30 35 40 år. ' Höjd: 0,0 1,2 3,0 5,4 7,5 9,0 11,7 13,9 meter. Periodisk , , höjdtülväxt 0,0 2,1 2,1 2,1 2,1 .3,1 2,1 » Süfiuergran. Den bekantskap, C. M. Sjögreen under en resa i Tyskland, omedelbart efter tillträdandet af Ombergs revir, gjorde med silfvergranen, föranledde honom att försöka göra henne bofast på. Omberg. Full visshet om, huruvida ett_ infördt trädslag lämpar sig för klimatet och växtplatsen, kan vinnas först efter förloppet af en hel omloppstid eller större delen af en sådan, men såvidt nu kan skönjas, har försöket krönts med fullständig framgång, och silfvergranen lofvar att för framtiden blifva ett af de vigtigaretrödenpåkr011oparken.' Mera stormfast än den vanliga granen kan den bidraga att stödja bestånden och som bekant lider den mindre af innan röta. Den växer 'visserligen till en början långsammare än granen, men redan vid omkring 30 års ålder har den i all mänhet samma höjd och till och med större grofiek' än den senare samt företer för öfrigt ett lika friskt och kraftigt ut seende som i sitt hemland. Men om man också nu på grund af vunnen erfarenhet kan fälla ett så, gynsamt omdöme om silfvergranen, var det vid försökens påbörjande icke lika lätt att förutse, huru dessa skulleutfallet, särdeles som man uti Tyskland då mera än nu var af den åsigten, att silfvergranen icke kunde nppdragas på. fria faltetl. Till följd härutaf anstäldes också, odlings försöken med en viss försigtighet och mestadels i blandning med andra trädslag, på, det icke vid ett möjligt misslyckande hela det nya beståndet skulle behöfva gå. under, hvilket kunde inverkat manligt, då. planteringen _i och för sig redan hade många fördomar att öfvervinna. Försöken utsträcktes dock äfven till silfvergranens upp dragande i rent bestånd. Ett sådant anlades under skydd af gammal granskog på norra sluttningen af IIjessan. Den gamla skogen borttogs af estetiska skal först för några år sedan, hvadan beståndet hållits mycket tillbaka.. Då det dess utom är lnckigt, är det af mindre intresse. Ett annat plan terades deremot på. fria fa'ltet och intager en yta af 1,30 har ' Silfvergranen behöfver visserligen skydd (af äldre triid, nedstucknn risqvistar eller dylikt), men endast under fönsta ilret. 'l “l 'l i 1 1 i i! 20 i . i 21 1 _Sormf lelåermå?i. Ddess 5.541?? ?I “11 28 ål” Smmfordel ' Enär silfvergrenen är betydligt mera skuggfördregande än ningen ramg r 3. 033.11 e p10 y 3.. * den vanliga. granen, måste den hållas tätare än denna, derest den skall kunna. rensa, sig. Någon gallring har derfür icke _Diffmm Anm Grundm egt rum i det på. 1,5 meter planterade beståndet och torde 7 :breathqu stammar ' Au teckningar. icke heller blifva af nöden på. ännu ett par tiotal år. _ cm st m \ Lärktrá'd. Af rena liirkträdsheetånd förekomma dels 2:ne ;i ' ' q ' . 7 mindre i södra. delen af Swartzwald,_ dels ett något större vid 3 85 01025 “0me storlek u ....... H=0722 im. kronOJegerebostellet Sedna. Djnrledet. Det elstnemda. er aldet, I? år 8,044 Anm] stammar Pm. hm.__'____.___ 5318 at_ 45 :i: 40 år, och då. det dessutom efter ilere gånger verkställd i .) 104 Grundyln per hur .......... ._ :27,89 qvm. ' ' ' P ' ' i e 58 02104 Medelhüjd meter. .ganmg kim glfm ett tyqllgi exéinpel P'l_ Sta'ilfürdehungen 7 55 0,211 Om medelfommlct tugga ml 0,50i mom ett; Jemnt bestånd, wll Jag har redogom. for detsamma.. j 8 58 0,291 hvilket åtminstone ej bör vara för högt, ' U 39 0,245 erhålles bestånden: kubikinuehiill per har = 10 87 0,654 *27,39'x 7,5 x 0,50=102,71 khm. _ 11 66 0,028 _ .Dnlmelâr Antal Grundytn 12 66 0,746 1 “Mülon Stammml i A n ta o k :1 in g a I' I 13 48 0,687 ' .t 14 64 0,985 om. at. qvm. *' 15 40 0,707 l ' 16 18_ 0,362 ' ' *á 17 6 0,136 10 1 0,068. Bestäudeta yta . . . . . . . . . . . ..=0.79 har. !.“ 18 l 0,025 12 Antal atumnmr per har .... .. :570 st. :I 19 1 0,023 14 3 0,046 Grundyta per inn' .......... ..=27,82 qvm. , E G 16 9 0,18). Medelhöjd . . . . . . . . . . . . 4 . . . .. = 23 meter. ! Summa 'UU . ,025 18 34 0,865 Medelfelintel ................ .. :0,49. i i 20 53 1,665 Bestäudets kubikinneln'ill per hur blifver I ) _ o _ u __ _ 22 67 '2,547 således: I lå. grund af otvensteende kunna. Vl uppetalla följande '24 90 4,072 27,52 x 23 x0,49=313,53 kbm. :i öfvermgt ofver beståndet, derwd efven summansk redognrelse gg 71 ?'7” Bestå'*d“t.“ mm” med “Mmm” *E i _ _ ' ._ i 48 2,956 gran och delvts något bok. '1 lemnae for en 4 år tidigare inom beståndet verkstnld upp 30 40 2,527 ;I . 32 18 1 448 J \ skettinng. 34 10 0:908 1 36 3 0,505 . ' " . A t 1 Kuhn: 38 i 8,113 ? n a _ i. _ 40 ' ' ' Ålder stammar Medelhöjd åxå” innehåll 42 1 03.:; '1 per har per hur Summa 450 21,976 är. 51:. qvm. meter. cm. kbm. C ' 6 27 " . .. . .. .. .. :i 10:: 102:: Afven 1 de ofriga lerktrndsbeetänden (som annu sakna. \ _ underväxt) är uppskattning verkstüld (medelst profytor), hvadnn Häraf framgår, att beståndete utveckling under de Siste. följande öfversigt kan uppställas_ åren varit mycket' hastig. Att stemmarnes antal ej alldeles öfverenestümmer är en tillfällighet. För öfrigt iinna. vi, att A t 1 K b k _ 1 _ . .. r __ ' , i u n _ u i grundytnn pel har årligen ulmts med 0.3. 4,6 qvm., Ålder sh"an Gli3113;? Mcdclhöjü dMedetler inneha" medelhöjden » i, » ,3 ,, 015 meter, per hur i mmc pe: har medeldiarn. » ' i) 5 » W 1:1 om' år. st. qvm. meter. em. khln. Någon närmare redogörelse för Väthighetens gång kan 18 2350 18 9 10 50 . för närvarande icke lemnas. 46 570 27:33 23 24:: 314 i __....A__.4 ___,4 AU .. ._U_._“._._\;___ __A .. .. . i _ U' »J 22 För beräkning af höjdtillvaxten har medtagits äfven ett blandadt bestånd af lärkträd och gran vid Stooklycke, hvilket bestånd tills vidare kan betraktas såsom rent med underv'axt. Härigenom har erhållits följande uttryck för höjdtillväxtens gang. _ Ålder: 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 år. Höjd: ' 1,3 4,5 8,1 11,0 13,7 15,9 18,2 20,5 22,2 24,1 meter. P ' 1' k . ' 5'2 3,6 239 237 2,2 2:1 211 1:9 l 179 77' Skall l'arktr'adets utveckling blifva så kraftig, som de an förda talen angifva, måste det helt visst uppdragas endast på frisk och god samt tillräckligt djup jordmån (de bästa växt platserna), och i de flesta fall torde äfven underväxt till mar kens skyddande visa sig onndg'anglig, om det skall kunna nå. en högre ålder. . Soorttall. Detta* träd förekommer i (uti det närmaste) rent bestånd endast'pfi en liten yta af 0,06 har i närheten af Stocklycke. Bestämdets ålder är omkring 30 är.. Svarttallen har här ett mycket kraftigt utseende, men skjuter icke på. långt när så. hastigt i höjden som den vanliga tallen. Ifrftgavarande bestands höjd är endast omkring 6 meter. Som bekant är svarttallen något mera skuggfördragande än vär vanliga tall. Den plågar i detta afseende anses stå emellan den sistnämda och weimonthstallen. Följaktligen rensar den sig mindre lätt och erhåller grofva grenar, om den uppväxt i vidt förband. I Tyskland har man för öfrigt gjort den erfarenheten, att svarttallen får allt större benägen het att ntbreda sig i grenar ju längre hon flyttas mot norden, och detta bosannar sig äfven här. Svarttallen älskar visserligen värme och torr luft, men kan dock fördraga en stark vinterköld. Klimatet lägger der för säkerligen intet absolut hinder för detta trade fortkomst pa Omberg. Säkraste tecknet härtill är förekomsten på. det närbelägna Visingsö af öOGOåriga exemplar, hvilkas utseende likvisst icke är egnadt att uppmuntra till svarttallens upp dragande i större skala. _Bolt_ Utom på. ett par smala bälten i norra planteringen förekommer boken i flere mindre rena bestånd i trakten af Stocklycke. I det till arealen största är boken nu omkring 20årig, men då. hon varit skadad af råttor, harar och rådjur samt boken ej börjar sin kraftigare växt, innan hon slutit sig, 23 har hon ännu_ i allmänhet icke natt mera 'än ett par meters höjd. Det derniist största beståndet med _vid pass 32årig bok var ursprungligen ett radvis blandadt bestånd af bok och silfvergran. För ett par år sedan borttogos silfvergranarne med undantag af några få.. Enär så. kort tid derefter för i'lutit, hafva bokarne sedan knappt hunnit sluta sig. Beståndet kan derfor icke för :närvarande anses för normalt. Medel höjden är ungefär 8 meter. De öfriga små bokbestånden 'are omkring 30åriga med en höjd af 6 år. 7 meter. Boken inträder 'senare än. granen och tallen i perioden' för den största höjdtillv'axtenp Val hunnen dit synes dess höjdtillvaxt vara i det närmaste jemngod med namda triidslags. Ek. Jordmanen på Omberg torde i allmänhet vara väl grund för att annat än undantagsvis förmå skänka eken full trefnad. Hon förekommer också endast i 'özne jeinförelsevis små bestånd. Det yngsta finnes vid Stocklycke, 'ar uppdraget genom* sådd, omkring 25 år gammalt samt ungefär 4 meter högt, och' företer ett 'rätt vackert utseende. Det dernäst äldsta, omkring 30åriga beståndet anträüfas i Norra plante ringen, 'ar planteradt och mycket dåligt. Det tredje är an lagdt. n'ara Bagels brunn sannolikt genom plantering, har en ålder af 91 år och torde kunna anses såsom på sin höjd medelmåttigt. År 1862 försågs det med undervaxt af gran. Sistnämda bestånd är det enda, som kan förtjena en närmare redogörelse. Alla stammarnes diametrar (1042 cm.) *hafva blifvit uppmätta och'profstammar falda. På. grund der _af kan lemnas följande öfversigt. °I Antal etnin Grundytu ' Medel Kubikinnehüll “det mer per hur per har Madelhu'ld diameter per har. iir. I et. [lmm. m. ' cm. kbm. 91 l 396 . 15,19 17 _ 26 116 Uti ofvan angifna virkesbelopp är icke inräknadt det virke, söm uttogs genom gallring 189091. Gallringen lemnade per har raknadt ungefär 110 stammar med en virkesmassa af om kring 20 klnn. Genom stamanalys har följande uttryck erhållits för växt lighetens gång hos det nuvarande beståndet. *wv'f V 24 _ : ä ,_. 5: *U 5 1 E rd E . o så 5:” a E v2 s e 2 s ' Alder ;n = ,3, o' 0 5:5 i: 31 H :0 _ f* = ,__ 0. L : n.. “1 i ° D 'I' 3' 9: :1 W 5' 9' ". s ä .7 i? 'i E m H. 7 r ä' n' 3= “se 'i a" 1* En_ än_ centimeter. ' meter. ' kubikmeter. ?1 10 1,3 0,0001 3,5 00045 20 4,2 4,8 0,0044 0,72 . 2,4 _ 1,8 0,00% 9,3 30 0,0 3 (3,6 0,012:) 0,50 ,4 ' 1,5 0 0237 8 0 40 I 10,0 8,4 0,0866 ' 0,55 , _ 1,3 1,7 00153 3,4 00 11,3 10,1 0,051!) 0,52 i 3,0 2,0 0,0474 6,3 100 14,9 12,1 0,09% 0,47 3,5 1,9 ' . 0,068? 5,1 70 18,4 14,0 0,1080 0,45 i 2,6 1,8 0,086? 4,1 00 21,2 1 15,8 0,254? 0,44 ,0 1,5 00758 2 5 90 23,1 17,3 0,3285 0,45 ' Inheri'l'k _ I u" '_ H' nade bark 24,6 17,5 0,37% 0,45 Barkens massa utgör nära 12 % af stammens hela kubikq innehåll. * Den undersökta stammen hade som medelstarn något fiir liten diameter i brösthöjd. Å andra sidan var den något för god, d. v. s. välhög och växtfyllig. Någon afsev'ard felaktig het uti angifvandet af tillväxten torde clock icke härigenom kunna uppstå. 0 Se vi närmare på. ofvanstående siffror, finna vi, att dia? motertillväxten var störst mellan 3070 år. Den starka sjunk ning, som mellan 4050 år iakttagits, torde kunna nöjaktigt förklaras genom vid denna tid inträdd stark slutenhet. Höj ningen skulle då få. tillskrifvas gallring vid omkring 50 års ålder. Af intresáe kan Vara att se, det äfven höjdtillväxten samtidigt uppvisade någon sänkning och höjning. Höjdtill växten var för öfrigt störst mellan 1020 år, hvilket dels tyder på god jordmån, dels på. att beståndet varit slutet, så. att af de 20åriga stammarne blott de bästa och högsta varit nödiga att bilda det nuvarande beståndet. Endast på det sättet kan det vara begripligt, huru ekarne i slutet af 1820 talet kunnat kallas dvergartade och sjukliga och hela kulturen 25 misslyckadl. Den plötsliga sänkning, som visar sig i höjd tillväxten mellan 2080 år, föreställer jag mig kunna hafva berott derpå, att beståndet vid denna tid med sina rötter på. tr'affat det underliggande berget. Massatillvänten var störst mellan 7080 är, således efter diametertillv'axtens kulmination. Sannolikt terde massatillv'axten efter den senast skedde. gall ringen stiga upp till sitt forntvarande belopp. Ask. Rena bestånd af ask hafva under senaste tid an lagts dels i sluttningen vester om Norra planteringen, dels norr _om Bagels brunn. De 'are nu omkring 10 år gamla och hafva således ännu ieke hunnit direkt ingifva hvarken förhoppningar eller farhågor. På. det forstnitmda stället synes dock växt platsen böra vara lämplig för* ask. Norr om Bagels brunn är detta mera osäkert, men har finnes icke heller ett samman hängande rent bestånd, utan asken är planteer i temligen breda bälten. De mellanliggande bältena äro ännu kala. Skulle asken här oj finna trefnad, blifver skadan ej värre 'an en' nåt , got försenad tillv'axt1 ty det faller af sig sjelft, att askbestän den på båda ställena måste framdoles förses med undervaxt, hvilken om så. behöfves kan intaga askens rum. Alm. På. en till skogen utlagd äkerbit vid Vestra Djur ledet planterades 1881 alm i36 meters qvadratlörband. Huru gamla plantorna då voro, känner jag ieke, dock kan man antaga, att beståndet nu bör vara minst löaårigt. Det stora afståndet mellan plantorna gifver vid handen, ' det afsigten varit att framdeles nppdraga nagot skuggl'ördra gande trädslag för att, bilda underväxt och mellanbestånd. Under de sista åren har granen rätt ymnigt sjelfmant inställt sig. Denna undervänt torde dock hafva kommit för tidigt, så att det hlifver nödvändigt att atlägsna densamma, derest al marne skola kunna bibehållas. Dessförinnan har den saker ligen gjort åtskillig nytta genom att täcka marken och hindra almarne. att ntbreda sig i grenar. Det riktigaste vore väl, att derefter bok nåddes eller planterades mellan almarne. _ b) Blandade bestånd. Liksom granen upptog största delen af den yta, som he klädes af rena skogsbestånd, så. spelar hon äfven hufvndrollen uti de blandade. Det är blott i några få. blandade bestånd, som hon icke förekommer. ' I J. Bohman, Omberg och dess omgifningar, 1820. V N...) '| :I |. i 4 26 Gran och tall. Utaf alla blandningar med andraträd slag, i hvilka granen genom skogskultur blifvit bragt, är dess blandning med tallen den vigtigaste och mest utbredda, upp tagande icke mindre än en fjerdedel af de kultiverade bestån dens areal. Enligt regeln ingår granen i blandningen med minst hälften, ofta med mera. De flesta blandade bestånden af gran och tall äro upp dragna genom plantering med hvarannan rad af hvardera trädslaget. Någon gång förekommer endera eller båda uti smärre bälten på 23 raderl. Såsom redan förut är om .niimdt, äre de äldsta nu omkring 30åriga bestånden plante rade på 1,5 meter, de yngre deremot mestadels på 1,8 meter. Vid utställningen voro tallplantorna 1 it 2 år yngre än gran plantcrna. ' ' ' Bestånden äro ännu alltför unga, för att man med säker het skulle kunna sluta till deras framtida utveckling. Det vill synas som om granen i jemn blandning med tallen skulle något tidigare börja sin starka höjdtillviixt än i rent bestånd, . hvilket väl skulle bero på, att tallen utbreder sina grenar hastigare, så. att beståndet förr sluter sig, hvarigenom marken blifver' skyddad. En jemförelse mellan granens och tallens höjdtillväxt i rent bestånd gifver likväl hopp om, att bland ningen kan blifva beståndande, ehuru granens höjdtillväxt som bekant är mera uthållig intill hög ålder än tallens; Endast på ställen med mycket grund jordmån torde granen komma att reda sig bättre och öfverväxa tallen. 'För närvarande är det likvisst omöjligt att med full så kerhet afgöra, huruvida granen vid högre ålder skall förmå tillkämpa sig herraväldet och förvandla de nuvarande blandade bestånden till hnfvudsakligen rena granbestånd eller icke. Deremot kan man med stor sannolikhet förutsäga, att tallen icke kan komma att besegra granen. Planteringsafståndet ut öfvar dock. härvidlag ett visst inflytande. Toges afståndet mindre, än hvad på. Omberg varit vanligt, t. ex. till 1 år 1,2 meter, är antagligt, att tallarne skulle hinna någorlunda sluta sig öfver granarne, innan dessa påbörjat sin egentliga höjd ' Våren '1891 iiro de båda trädslagen äfven utsatta inågot större bälten (några rader gran och några rader tall). 'En större till skogen ut lagd :'iker, som hittills brukan af skogsarbenu'en vid Brottsledet, iir afsedd att förses med återviixt af sådd tall ooh planterad gran i omvexlande bälten, livarined början äfven är gjord våren 1891 genom tallbitltenas besående. \|_r \.._./ 27 tillväxt, och för en tid förmå hålla de senare tillbaka. Exem pel från Visingsö, hvarest jordmånen likväl torde vara mera lämplig för tallen än för granen, gifva stöd häråt. Ovisst kan för öfrigt vara, om sådana bestånd, hvad beträffar förhållan dena på Omberg, skulle vara mera tillfredsställande. Sannolikt skulle rena tallbestånd med senare inplanterad granunderviixt visa sig ännu ändamålsenligare. De blandade gran och tallhestånden hafva vid lika ålder en något högre' grundyta ooh virkesmassa än de rena gran bestånden, beroende på tallens starkare diametertillväxt i ungdomen. Såsom exempel härpå tillåter jag mig anföra det resultat, som erhållits vid uppskattning af ett blandadt tall oeh granbestånd i södra delen af N orra planteringen. ' u Antal ' _ _ Kubik Alder stammar Gr“'*âlf“ Medelhöjd üläedetl, innehåll Trädelag. per har Per ar me “ par har är. st. ararn. meter om. kbm. Gran .... .. 31 1860 9,22 8,5 8,0 40 Tall .... .. 30 ' 1820 22.22 9.0 12.5 100 Szma | 3680 I 31,44 140 Gram och Zärktråâd (tall). Strax intill Stocklycke finnes \ ett omkring 27årigt likåldrigt bestånd af gran och lärkträd med en areal af 0,66 har. Planteringsafståndet var 1,5 meter med hvarannan rad af hvardera trädslaget. Genom sin snabba växt hafva l'arkträden förmått hålla granarne tillbaka, så att för närvarande, medan lärkträdenhafva en medeldiameter af 19 a 20 cm. och en medelhöer af 14 a lå meter, granarne endast uppnått reapektive 7 a 8 cm. och 6 a 8 meter. Sedan nu en nödvändig starkare gallring skett, hvarvid 72 kbm. eller nära beståndets halfva virkesmassa borttagits (återstoden ut gör omkring 80 klara), blifva förhållandena gynsammare för granen. Med hjelp af det stora försprånget torde dock lårk träden förmå att fortfarande hålla sina toppar fria '. ' EniLr många af de qvarstående iiirktriiden blifvit skadade af ekorrar och grunarne ännu icke hunnit draga någon nytta af de förstniimdas ut glesnande, har detta bestånd för närvarande ett mindre godt utseende. .Tem fördt med liirktriidsbestiindet vid Södra Djurledet gifver beståndet anledning attmisstiinka, att det är fördelaktigare att först uppdraga rena liirkträd, vid 2030 års ålder galha dessa starkt och derpii inplantera underväxt af' gran. 28 Huruvida detta på lånch skall lyckas för lårktråden i ett 13årigt bestånd af 0,8 gran och 0,2 lårktråd (4 rader gran och 1 rad lärktråd) sydost om Surmossen, synes vara 'mera osäkert. Planteringsafståndet år här 1, meter och det år deiför icko antagligt, att lårktråden form synnerligen hämma ens de närmaste granradernas höjdtillväxt. Utveckla sig lärk tråden lika raskt som i det rena beståndet vid Södra Djur ledet, kan man likväl förutspå, att granen icke skall kunna upphinna l'arktråden före det 60:de året, måhända först långt senare. Slutligen finnes i södra delen af Swartzwald ett 10årigt bestånd af 0,5 tall, 0,3 lårktråd och 0,2 gran. Då granen har är mera underordnad och tallens höjdtillväxt vid högre ålder mindre uthållig, böra lårktråiden i detta bestånd hafva lättare att reda sig, ehuru planteringsafståndet äfven hår år 1,5 meter: Gran, och snarttall. Svarttallen har förr varit tillñnnanQ des uti flere små blandade bestånd dels tillsammans med gran och silfvergran, dels med gran och weimouthstall eller silfver gran och weimouthstall, dels också med bok. Uti alla dessa fall har svarttallen gått under mellan 2030 års ålder. Orsa ken hårtill kan icke gerna hafva varit någon annan än den, att svarttallen blifvit efter i höjdtillv'rtxt, så att de öfriga tråd slagen qv'ai't henne. rl'ill en början har den annars visat mycken trefnad och icke så starkt utbredt sig uti grenar som i det lilla rena beståndet vid Stocklycke. För närvarande återstår endast ett blandadt bestånd (vid Urbjörn), i hvilket svarttallen förekommer, denna gång till sammans med gran. Beståndet år vid pass 21 är gammalt och båda _trådslagen se nu friska och kraftiga ut, men svart tallen har redan blifvit nära 1 meter efter granen i höjd. Då den förra når i medeltal 4,5 meter, när den senare redan 5,5 meter. Planteringsafståndetiår här något större, än det varit uti de förut omnämda blandade bestånden, och svarttallen ' torde derfor kunna hålla sig qvar några år längre, men om hon icke erhåller kraftig hjelp genom beståndsvården, är hennes undergång viss. ' Gran och silfvergmn. Angående granens blandning med Granen får annars stå vill länge undertryckt och öl'vergår dessutom från undervåixt till mellanbestånd under en tidigare period af lärktriidens lif än önskligt vore. 29 tallen och .lårktr'adet kan man vara något oviss, huruvida icke möjligen granen vid högre ålder skall komma att uttrånga de andra trådslagen ur blandningen. Ett tråd, *som icke synes låta handtera sig på det sättet, är silfvergranen. Det 'ar der för icke osannolikt, att blandade bestånd af gran och silfver gran en gång i framtiden skola spela en vigtig rol på Omberg. I Tyskland anser man silfvergranen helst böra gifvas några års försprång samt behöfva hjelpas iden första ungdomen, om den uppdragits i jemn, ungefärligen likåldrig blandning med granen. Samma försigtighetsmått vore sannolikt af nöden åfven på Omberg, derest man hade att göra med sjelfsådd sill'vergran eller om båda trädslagen uppdragits genom kultur i mycket tätt bestånd, som kanske redan vid omkring 10 års ålder vore slutet. Då deremot planteringsafståndet tages till 1,5 år 1,8 meter, hinner granen icke att sluta sig öfver silfver granen och undertrycka henne. Den sistnämda blifver visser ligen efter till en början, men forcerar sedan sin tillväxt, så att den vid omkring 30 års ålder upphinner den förra ihöjd och öfvertråifar henne i groflek. Silfvergranen förekommer på Omberg på åtskilliga ställen mera sparsamt inblandad i granbestånden. Af bestånd med gran och silfvergran i jemn blandning finnas egentligen blott öme. Utaf dessa äro Zzne ai' mindre intresse, det ena emedan det är för ungt, det andra emedan det år olikåldrigt. Det förstnämda, nyanlagdt strax intill Ombergs skogsskola, år i allmänhet sammansatt af omvexlande 4 rader gran och 4 rader silfvergran på 1,8 meters afstånd samt ungefär 12 år gammalt Det senare finnes i Norra planteringen och bestod ursprung ligen af en jemn radvis blandning af gran, sill'vergran och svarttall. Svarttallen har dött ut, sedan den en tid förbättrat marken med sitt rika barrail'all. Beståndet år nu ungefär 31, årigt, granen 28 a 29 år och silfvergranen a 33 år. Vid undersökning i beståndet nu och för 4 år sedan befunnos medelhöjd och medeldiameter utgöra respektive:. ,. för ranen ................... .. 6 4 meter 5 om. ior 4 år sedan g. ,J 9 a eilfvergranen .......... ._ l,6 » s .. .. » granen ................... .. 8 :i 7,6 » for narvarande . * ' sdfvergranen .......... .. 10 » 12,5 3 Silfvergranens försprång 'år som synes ganska betydande, så att man kan vara frostad att tro, detgranen skall blifva ut trängd ur beståndet i fråga, .AH nu,... h____..._., __ A 30 Det 3:dje af gran och sili'vergran ijemn radvis blandning sammansatta. beståndet finnes i södra delen af Urbjörnsplan teringen. 'Planteringsafståndet är 1,5 meter och beståndets ålder ungefär 28 år. Båda trädslagen synas vara lika gamla. Vid uppskattning härstades erhölls följande resultat. Antal ' 4 Kubik stammar anlagt? Medelhöjd digg; innehåll Trädslag. per har pe ' per har st. qvm. meter ein. kbm. Gran .................. .. 2248 12,50 8 8,4 53 Sili'vergl'an 2267 20.50 3 10,7 82 em. 4515 32,50 _ _ . 135 l Iliiraf synes, att silfvergranarne ingalunda iiro efter, utan i stallet något före den vanliga granen, visserligen ieke uti höjd, men väl uti greflek, hvilket också. ger sig tillkänna der igenom, att beståndet i fråga har en högre virkesmassa per har än granbestånd af samma ålder i allmänhet. Vid högre ålder iir silfvergranens tillväxt mera uthållig an granens. Man har deriör all anledning att antaga, det blandningen skall blifva beständande. _ Gren och tall med sálfoergran eller hvitgmn. Hufvud sakligen i södra delen af såväl Urbjörnsplanteringen som Norra 'planteringen finnes gran, tall ooh silfvergran i bland ning, ehuru .icke i någon jemn sådan. Granen iir iallm'anhet öfverviigande ooh torde för öfrigt om dessa bestånd galla, hvad som anförts under de af endast gran och tall eller gran och silfvergran sammansatta bestånden. På, den s. k. Ekledsfallan inträder hvitgranen i silfver granens ställe uti blandningen. IIvitgranen är ett vackert träd, men lärer viinaa långsammare än granen. Bestândet är ännu ej så gammalt, att några slutsatser kunna dragas af dess utseende. Af Örsted1 uppgifves hvitgranen sällan blifva öfver 15 meter hög. I så. fall skulle den icke hafva utsigt att kunna bibehålla sig i beståndet ända till afverkningen. Gran eller silfeergmn med bolt. Af gran och bok finnes endast ett mindre bestånd öster om Höje. Blandningen ar olikåldrig, i det granen är omkring 30 och boken omkring 18 år, men då. den tillika icke 'ar jemn utan de olika tiadslagen ' Frilandsträviixten i Danmark. 31 bilda små. grupper, torde de båda lätt kunna existera bredvid hvarandra. Silfvergran och _bok bilda vid Stoeklyeke ett temligen stort 30årigt bestånd. Ännu följa hokarne något så, när silfver granarne i höjden, men äro betydligt smalare. Får beståndet sköta sig sjelft, är det nog endasten'tidsfräga, när det skall öfvergå. till rent silfvergransbestånd. Antagligen kommer det väi att behandlas så, att båda triidslagen blifva gruppvis blandade 'med hvarandra. Gren och bok need tall eller iärkáräd. VidVestra Djur ledet förekommer ett bestånd af gran, bok och tall, som dock ännu blott iir 12 år gammalt. Strax vester om Stoeklyeke träd'as ett omkring 30årigt bestånd af gran, bok ooh liirktriid. Lärkträden 'are vid pass en tredjedel högre än de båda andra triidslagen ooh hafva hållit särskildt granen tillbaka 1. Boken har lidit mindre ai' lärktråidens skugga, så. att t. o. ni. en och annan bok är nästan så hög som dessa. Detser ut, som om blandningen skulle kunna. bibehålla sig. . Gran eller silfeergmn, eller silfeerg'mn och bok med weimoaihstall (tell). Förutom i ett Tårigt bestånd invid skogsskolan med weimouthstall och gran i skiftevisa smärre bälten, iinnes weimouthstallen dels i tvänne små bestånd vid Stocklyoke tillsammans med gran eller silfvergran dels utmed Nya liden inspr'angd bland gran och tall, dels slutligen i Kallesandsfallan i jemn blandning med silfvergran och bok. Uti bestånden vid Stoeklycke ingick ursprungligen äfven' svarttallen, men är länge sedan helt och hållet försvunnen. Silfvergranen har ungefär hållit jemna steg med weimouths tallen, livaremot granen visar tendens att blifva efter. Så befunnos vid ungefär 28 års ålder medelhöjd och medeldia meter utgöra respektive: för gran ................ .. 8,4 meter 8,3 cm., » silfvergran ....... .. 9,0 av 11,0 » '» weimouthstall 9,3 _»_ 11,3 5) \ Äfven uti det af silfvergran, bok och weimonthstall sain mansatta beståndet i Kallesandsfallan hafva silfvergranen och weimouthstallen följts at, hvaremot boken alltmera begynt att ' Gmnarne iiro för öfrigt niith yngre, enär de skulle uppkommit ,ge nom sjelfsådd efter beståndets anläggning. 32 stanna efter. Vid ungefär 30 års ålder voro medelhöjd och medeldiameter respektive: fo'r silfvergran ....... .. 9,0 meter 13,0 cm., » bok ................... .. 8,0 » 6,5 » P iveimouthstall 9,_0 » 13,0 » Gram med ask, (bolt, lönn 6130.). Gran med insprängd 'flere eller färre är äldre ask föroñnnes dels på. ett afdikadt kärr i Norra planteringen dels i dalgången mellan Surinossen \ och Mörkahäls kärr samt slutligen något litet invid skogs skolan. Pä sistnämda ställe finnes äfven *en del bok, lönn och alm iblandad. Om beständens blifvande utseende är ännu för tidigt att med någon säkerhet döma. ' Bok med tall. I Stocklycke öfre äng finnes ett mindre . bestånd af ungefär likäldrig bok och tall, som nu är Omkring 20 är gammalt. Boken har nu en medelhöjd af ungefär 2 och tallen af 5,5 meter. Det är mycket sannolikt, att denna beståndsblandning skall visa sig mycket fördelaktig. För kort tid sedan fans äfven en olikäldrig blandning af bok och tall, i hvilken boken var omkring 12 är äldre än tallen. Här blef tallen undertryckt af boken. Hade tvärtom tallen varit lika mycket äldre, skulle nog utgången blifvit gynsammare. A370 och ek. Dessa trädslag förekomma i ett par smä bälten i _Norra planteringen dels blandade med hvarmrdra, dels med boken. Af största intresset torde vara, att bältena redan ädagalägga, det dessa trädslag icke kunna hålla sig i likåldrig blandning med granen ens, om de planteras i små bälten pä nägra meters bredd. För att löfträden skulle kunna räddas, har engranrad pä hvardera sidan mäst borthuggas. Med ledning af den erfarenhet, som är samlad om de olika trädslagens utveckling och deras fortkomsti_ blandning med hvarandra, skulle man möjligen redan nu kunna bilda sig en äsigt, som ju dock mähända i något fall komme att hehöfva justeras framdeles, om hvilka trädslag och bland ningar, som bäst lämpa sig för förhållandena på Omberg. Hvad man dervid hade i främsta rummet att taga hänsyn till, oberäknadt de enskilda trädslagcns trefnad i och för sig, vore framför allt att erhålla stormfastare bestånd samt mera qvistrent och mindre rötskadadt virke, än hvad den nuvarande 33 gamla skogen kan erbjuda. Vi .hafva sett, att nästan alla trädslag, som kunna uthärda klimatet, visa trefnad och kraftig utveckling. Minst kunde detta sägas vara fallet med eken. Bästa trefnaden tyckas granen och silfvergranen finns., likaså lärkträdet på. de bästa växtplatserna; boken växer äfven rätt kraftigt. Angående tallen är svårt att med säkerhet döma. Den växer fort och ser vanligen, dä icke jordmänen är för grund, frisk ut, men den har stor benägenhet att utbreda sig i grenar och virket blifver nog icke bland det yppersta. En olägenhet är _ också, att gallringsvirke af tall är'mindre an vändbart och betalar sig långt sämre än af t. ex. gran. Sä smn ganska stormfast kommer tallen väl dock att försvara sin plats och vinna mera terräng. Öfriga omnämda trädslag, möjligen med undantag af weimouthstallen, som nog här och der skulle kunna med fördel växa, äfvensom främmande träd slag, hvilka kunna komma att försöksvis införas, torde endast hafva en mycket underordnad betydelse. Den princip, som hittills af iörsigtighet varit följd, näm ligen att hufvudsakligen uppdraga granskogar, torde börai det hela fasthällas, dock så, att granen så. vidt möjligt uppblandas med omkring 25 % silfvergran för att göra bestånden mera härdiga mot stormen. För säkerhets skull vore kanske bäst, att silfvergranen förekomma i små grupper eller smala bälten. Stora grupper eller bälten skulle minska blandningens för ' delar. Att uppdraga ren silfvergran i större utsträckning _. skulle måhända vara äfventyrligt, dels emedan man icke kan med visshet veta, huru silfvcrgranen kommer att. förhålla sig vid högre ålder, dels enär man till en början, innan' virket hinner göra sig kändt 'i orten, antagligen skall hafva svårare att afvttra detsamma än det gamla bekanta granvirket. Tallen synes helst böra uppdragas i rent bestånd genom sädd och derefter gran (silfvergran eller bok) ett par tiotal är sénare. inplanteras för att fylla ut luckor, bilda underväxt och mellanbeständ och vid högre ålder äfven delvis blanda sig med tallen. Sådana bestånd skola lemna det bästa gagn virket, säsom det redan befintliga beståndet af denna art . antyder. Erfarenheten om tallsådders fortkomst på. Omberg torde dock vara för liten för att man skulle kunna påstå, att “ tallen ovilkorligen bör föryngras genom sådd och att plante ring skulle vara helt och hållet förkastlig. Deremot synes *man hafva skäl att päyrka, derest plantering skall användas, 3 i. I i l 34 det planteringsafståndet icke må _öfverstiga 1,5' meter, men helst vara mindre, kanske 1 år 1,2 meter. › , På de bättre våxtplatserna och i skyddadt låge förtjenar llirktrådet att nppdragas i rent bestånd med undervåxt, hvar jemte det som förut bör få en plats har och der i skogskanter eller linier. Rena bokhestånd i nämnvärd utsträckning kan icke löna sig att anlägga. Deremot bör boken kunna göra god tjenst som undervåxt och mellanbestånd bland tall och liirktröd eller bland 'andra löfträd. ' På de mest exponerade_ ställena böra'stormkappor an läggas till skydd för bakom liggande unga bestånd. Dessa kappor kunde lämpligen bildas af tall eller 'annu battre af tall och bok, hvilket sistnämda tråd är ett af de allra storm säkraste. _ ' Fördelaktigt bör det äfven vara, om de rena eller med silfvergran blandade granbestånden stundom afbrytas, särskildt på vindsidan, af ett tallbålte med underväxt. Då en gång granarnes kronor hinna afsev'ardt höja sig öfver marken, skulle vinden härigenom förhindras att fritt spela in ,uti bestånden. För öfrigt måste det vara_ af nytta att fortfarande an» ställa iörsök dels med olika blandningar'dels med främmande trädslag, enar kronoparken Omberg, sålänge skogsskolan der stådes är i verksamhet, alltid kommer att förblifva skolans förnämsta instruktionsskeg. \ Att bestämma den virkesmassa, de nuvarande unga be stånden en gång skola komma att lemna vid afverkningen, låter sig naturligtvis endast gissningsvis göra. För att ituv dock få något slags stöd, uppskattades en någorlunda sluten profyta på. 0,30 har uti 90w100årig granskog mellan Mar bergen och Vettern. Genom uppskattninan erhölls: .' Antal ' . . _ Grundyta Medel Kulukmne i 'U Aider atnmmm par har ME'üBIhOJd diameter håll per har . . per har är. ist." " 'lillqu. meter. cm. I kbm. _ 90100 ; ses i 38,05 i ,_ _ 23,2, 24,1 I 413 Enar skogen här var betydligt mera sluten, än annars vanligen är fallet,. och följaktligen äfven formtalet högre, be stämdes virkesmassan genom falda profstammar. 35 Fastän antalet stammar kan synas ganska stort, var dock profytan ingalunda fullt sluten. Stammarnes diametrar vex lade mellan 1062 cm. och under 20 cm. befunno sig per har räknadt icke mindre än 373 stammar med en grundyta af 6,15 qvm. Derest beståndet varit fullt jemnt t. ex. efter plantering, kunde det vid samma ålder knappast hafva inne slutit träd med mindre diameter än 20 om. I detta fall skulle vi således fått blott 400 stammar med en grundyta af 31,90 , qvm. per har. Detta är tydligen för lågt och torde kunna ökas till åtminstone (500 stammar med en grnndyta = 40a 45 qvm. per har. På samma gång måste äfven medelhöiden stiga till minst 25 meter. Antaga vi nu att formtalet; som för öfrigt också här hafva höjt sig något, bihehållit sig oförändradt eller vid 0,48, ñnna vi virkesmassan per har vara = 480 a 540' kbm. Man bör sålunda utan att afsevårdt misstaga sig kunna förutsäga, att de nuvarande unga granbestånden, obe r'aknadt all under nppvöxttiden lemnad hjelpgallringsaf kast ning, vid omkring 100 års ålder skola innehålla 400 5:. 600 kbm. per har. “ . Silfvergransbestånd och blandade bestånd af gran och siifvergran skola antagligen beiinnas vara ännu något virkes ricare. » Deremot torde väl tallbestånden knappast gå så högt Ren tall har på Visingsö (vid 'ännu högre ålder) gifvit om kring 400 kbm. per har i de bäst slutna delarne. och högre lära icke Ombergsbestånden komma, om ens .så högt, enär Jordmå'nen på den med barrskog bevåixta delen af Visingsö synes vara mera lämplig för tallon än den, Omberg kan er bjuda. * _ Då jag nu nedlågger pennan, är det mig en här pligt att tillkännagifva, det jägmästare 0. M. Sjögreen godhetsfullt ge nomsett denna uppsats och att särskildt de principer, jag sökt iramhålla såsom efterföljansvärda vid anläggning af nya be stånd på. Omberg blifvit af honom gillade. Omberg i juni 1891. Stockholm, har äwggsüöms boktryckeri, 189.1. _.'U' '2' ,.'l