Kulsprutan

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

TIDNING FÖR ÖDESHÖGS SKYTTEGILLES SOMMARFEST 19%19 Nit' 3,000 Ansvarig: Den har rymt. Ägare: Ödeshögs SkyttegiHe. 1 91 9 Från skarpskyttekår till skytteförening A1/ Halvar Andersson Den våg av fosterländskhet som gick över hela Sverige i början av 1860talet nådde även våra bygder. Under statens medverkan bildades s. k. skarpskyttekårer till ortsförsvarets tjänst. Viktor Rydberg och Au gust Blanche hörde till inspiratörerna. Det ansågs att det ordinarie för svaret var otillräckligt. Rörelsen spred sig hastigt över landet och räk nade 1867 inte mindre än 40.000 medlemmar. Men frånvaron av central ledning och det sjunkande intresset för exercisövningar orsakade efter hand tillbakagång. 1877 var medlemsantalet nere i 12.000. Skarpskytte rörelsen hotades med upplösning, men 1877 års riksdag fastställde ändrade bestämmelser som medgav anslag även till föreningar som inte bedrev regelrätta militärövningar. I skarpskyttekårernas ställe trädde skytteför eningarna7 sådana som Vi känner dem, och de är ju verksamma än i dag. Start i Rök? I våra bygder tycks Röks socken ha varit den första som fått en skarp skyttekår. Den drivande kraften vid dess tillkomst 13 september 1863 var kyrkvärden Lars Peter Svensson i Hagen. Redan vid starten beslöt man ta kontakt med grannsocknarna och kallade till sammanträde på Backasands gästgivaregård söndagen den 4 oktober för att diskutera frå gan. Då hade förberedelser gjorts till skarpskyttekårer både i Stora Ãby och Ödeshög. Man hyste gott hopp om att få till stånd ett häradsförbund. Sammanträdet hölls i sockenstugan i Ödeshög » den gamla byggnaden vid kyrkan med fest i Backasand efteråt. Bruksägaren A. Svensson på Orrnäs M titeln förefaller oss något över driven! _ hälsade den talrika församlingen med ”ett enkelt men vackert tal", för att citera en samtida. Efter en kort diskussion beslutades enhäl ligt att bilda en skarpskytteförening för Lysings härad. Denna skulle ut göra en del av nationalförsvaret i full överensstämmelse med kungl. kun 149 görelsen av den 8 mars 1861. Det är möjligt att särskilda skytteövningar hölls ute i socknarna mellan samlingen av hela häradskåren. Ett 100tal personer antecknades som föreningsmcdlemmar redan vid starten. Efter förhandlingarna samlades omkring 200 personer, unga så väl som gamla, på torgplatsen i Ödeshög. Efter en fana som skänkts av 1862 års beväringsynglingar och med hornmusik i täten marscherade man till Backasands gästgivaregård. En dåtida skribent meddelade att mässingskvartetten var väl inövad och det får väl tolkas så att belåtenheten var allmän med prestationerna. Väl framme Vid gästgiveriet undfägnades samtliga med några glas punsch, vartill medel ställts till förfogande av några försvarsintresserade personer. Den nyvalde ordföranden A. Svens son utbringade en skål för H. M. Konungen (Karl XV regerade då Sve rigeNorge), och hovrättsnotarien Asker talade för Lysings Härads Skarpskytteförening. Därefter fortsatte den angenäma samvaron. Skeninge Tidning, som utkom 18/6 186430/12 1865, hade enligt vad folkskollärare Gunnar Rörby letat fram ett par notiser om Skarp skyttekårens fortsatta verksamhet. Den 4 november 1864 samlades skyt tekåren på marknadsplatsen i närheten av Backasand och marscherade till gudstjänsten i Ödeshögs kyrka. Vid gudstjänsten där spelade musik kåren Nu tacker Gud allt folk. Komminister i socknen vid denna tid var Sven Snellman (18331897), bygdens ledande person i både kyrkliga och världsliga ting. Kl. 3 e.m. samlades kåren på marknadsplatsen för exercis och avmar scherade därefter till närbelägna Kulltorps gård, ”hvars egare upplåtit sin rymliga våning för aftonen åt skarpskyttarna att der intaga en mål tid”. Innehållsrik skyttedag i V. Tollstad Nästa gång tidningen skriver om kåren är lördagen den 2 september 1865. Där berättar ortsmeddelaren utförligt om skarpskyttarnas utmarsch till Västra Tollstads kyrka söndagen den 27 augusti. Kåren bevistade högmässogudstjänsten, som präglades av högtidlig stämning med rikt musikaliskt inslag. Skarpskyttemusikkåren biträdde organisten med ”blå sande af några psalmer, såväl före som efter predikan samt uppstämde efter gudstjänstens slut en utgångsmarsch”. Församlingens kyrkoherde Johan G. Schenström (18041877) pre dikade och av framställningen framgick, berättar Skeninge Tidning, att talaren hyser en välvillig inställning till folkbeväpningens idé. Dagens kollekt var anslagen till skarpskyttekårens kassa. Efter mässan marsche rade skarpskyttarna till prästgården, ”dit hela styrkan blifvit af den gäst fria Herr Prosten Schenström inbjudna på middag”. Enligt Linköpings stifts herdaminne var faktiskt inte herden i Tollstad kontraktsprost, men referenten tyckte Väl att prost lät förnämligt. Efter måltiden utfördes sång och musikstycken av kårens musikanter och det exercerades ett par timmar. Men dagen var inte slut ändå. 150 Slutligen skedde defilering, hvarpå överbefälhafvaren på kårens vägnar tackade det gästvänliga värdfolket. Härefter marscherade kåren under musik till Hästholmen, där skyttarna på notarien Abrahamsons rymliga, vackra gårdsplan svängde om en stund med bygdens unga tärnor, som till stort antal infunnit sig. Men återigen kallade trumman under vapen och det följde gevärsexer cis. Dagen avslutades med korum enligt Nordisk familjebok kan man faktiskt ha militärt korum också på kvällen! _ varefter kåren mar scherade till Ödeshög. Det är väl troligt att hästar och åkdon fanns i stallar vid marknadsplatsen och var tillgängliga för hemfärden. Emil Björkman Axel Thunhorg I ”h/örh man" maxar inne Thunhorg i bil ut på landet kmhar han ofta finna på. att knapparna räkna på nyponen: hinkar. Pro Patria till minne, Hela Jhära'en ganås behöver, medaljen hängde på. att blanda med dem han i fjol fick över. Petter och Emil a'e gunga )> “A l a . r/.._.__._._ pa hypolhar: red. Vr:ê._,;.,_:_;__._._ Båda år tunga. .53:57 Na'r Petter går upp .rå går Emil ned. Petter Svenuon och Emil Johanuon ;ii/d (Sven Normell) och text (Karl Svanhorg) ar tillfällighetxziåningen Kalypratan rån 1919. 151 FOLKE LÖF Ordförande och kung i :parten: rike jag /Ja'lsar dig du levnadiglade friiéux. I /aela trakten finne; ej din liêe uti att /aøppa eller ,êaJ/a diiéux. En ver; i Sven ÅJ/räm: diet till Folke Löf: dra i ÖJjÖPOJZEM, utgiven av Öde: bög: idrottLélubb lill 10årxjubiléet 1927. Folke Löf. Ödeshögs skyttegille tillkom 1392 Som nämndes inledningsvis svalnade skytteintresset på 70talet. När skarpskyttekårens arbete upphörde, känner jag inte till. Men 1892 steg Ödeshögs skyttegille som en fågel Fenix ur den gamla kårens ruiner. Det var en kapten Grewell, kontrollant vid bygdens brännerier, kommi nister Snellman och provinsialläkare H. Hemming i Backasand som ställ de sig i spetsen. Ödeshögs skyttegille har genom åren upplevt både höjder och dal gångar. Tiden omkring 10talets slut var höjdpunkten, men mot mitten av 20talet gled man ner i en vågdal. Skyttegillets sommarfester på Häggestadsbackcn i Heda var en stor attraktion under många år och utgjorde enda ”Spektakel” i bygden som martid. Folk kom från vida trakter. Men så hade också skyttegillet en egen blåsorkester som exekverade dansmusiken. Den första av kultur nämndens hembygdsböcker, Ödeshög genom seklerna, 1968, hade för övrigt en bild av skyttegillets musikkår vid sekelskiftet under ledning av kantor Ossian Gustafsson (bilden fanns också med i En bok om Ly sings härad från 1952). Det var kända personer med i musikkåren: köp man Karl Löf, underoffieer Karl Moselius, bankdirektör Otto Lejon och kantor Emil Augustinsson. Det är möjligt att musikkåren vid denna tid punkt begränsade blåsningen till högtidligare tillfällen och att mindre kapell engagerades för Häggestadfesterna. 152 Kulsprutan en tidning man minns Till sommarfesten 1919 utgav skyttegillet tidningen Kulsprutan som väckte stor munterhet och faktiskt citeras än i dag. Ödeshögspoeten Karl Svanborg hade på första sidan en högstämd dikt. Folkskollärare Sven Normell bidrog med skämtsamma teckningar av kända ösjöbor och Kalle Svanborg skrev versen därtill. Jag har hört sägas att redaktionen för den hembygdsbok, där detta står att läsa, ur Kungl. Bibliotekets gömmor har hämtat fram tidningen Kulsprutan och ger oss glimtar ur denna. Tidigare var alltså skytterörelsen en del av nationalförsvaret. I Våra dar är skytteföreningarna mest en del av idrottsrörelsen. Skyttegillet har vid sidan om sin vanliga verksamhet bedrivit luftgevärsskytte på inom husbana i högstadieskolans källare. 1972 hölls svenska mästerskap i skytte i Ödeshög. Skyttar i stjärnklass har varit Torsten Palmer och Mats Andersson, för att nämna ett par av de bästa. ÖIKJJ' motionigymnaiter 1927, Övre raden från vänner Sven fobanuan, Sten Östen; yon, Sixten Alm, Ragnar Blondell. Nedre raden Guitav Ekberg, fabn Palmér, LarJ Eliauon, Hugo Brolin, Ragnar Lindelöwi Ingen minnx namnet på den elegante gym nastiêledaren, under ett par år färxte man i Jobantwn: järn/aandeli 153