Kvarntorpstenen

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

a IL. u (Qcc/:r Runverket Helmer Gustavsson * Box 5h05 11h 8h Stockholm ^ V Ang runstenen Kvarntorp, Svanshals Sn, Lysings hd, nr'137 Öster götlands runinsEriTter, P1 KLIV, fig 1. Punstenen hittades 1869 i kvarndammen vid Kvarntorp och är rest öster om dennaiintill“befintlig bod. _ Sid 1?2, Östergötlands runinskrifter, noteras att "någon säker tydning kan jag icke vinna; de skymtar om innehållet, som' en betraktelse av inskriften synes ge vid handen, skall jag här nedan med all reservation framställa." Undertecknad har erhållit bifogat förslag till tolkning utförd av Zigfrydas Kalvaitis. Kontakt har tagits med museet i Linköping, Jan Eriksson. Ingen på museet vill vid besök diskutera tolkningen." då kompetens saknas, varför jag översänder tolkningsförslaget till Eder. ' w Hembygdsföreningen i Ödeshög intresserar sig för stenen efter in ventering av milstenar, imålning och uppresning av vägunderhålls stenar samt förfrågan om tvättning årligen av runstenar. Kultur nämnden har föranstaltat så samtliga runstenarna i kommun samt hällristningen i Hästholmen har imålats. Från föreningens sida vore vi intresserade få ett utlåtande om bi fogad tydning är riktig eller ej. Tacksam för svar under adress: Roland Hagberg, Cteneborgsgatan 1, 599 00 Ödeshög, tel o1hh/10h5h. ' ,... KVANTORPS 3' RUNSTEN å: /QHUMPM Avläses ,i samtliga fall,från ?änster till höger från pilarna. a. nerifrån och uppåt, b.skall rätt vändas först. De första kristna kyrkorna i Sverige byggda av stenmur präglades av romansk arkitektur,exempelvis Kungslena kyrkan i Västergötland från omkring år 1200. Klosterkyrkorna däremot präglades av gotisk arkitektur,exempelvis ålvastra klosterkyrkan i Östergötland från omkring samma tid. Som förebild med gotiska kyrkovalv formgaVS runSlingorna på Kvarntorp interiör betraktat mot altaret i perspektiv. Yttersta runrdden: s runsten (OVan).Här ses kyrko w *YJ1 'q // ?U 7/ x , . \ MH HOW 1 n t e th u l aa k r 0%. aa .m 0 Innersta runraden: :aaa: l iir : s i n i n sunu / WHO \ \ .D _64: / WH Ä ./\ J” Zl kvm.N “t u t : v ê i k n : 1 aa n s u aa u l aa t Avläst: G 5 t e u pp f ö r d e d e nn a 3 r a v v G u d v a k a 6 v e r h a n s s j ä 1. Å m a n d e m i nn e s/m ä se 0 r/. ä r d tt u k a n Z 6 9 e r "a.m é n u t.i k e s i a v e ck o r s n L y å t e r k 0 m 5 Runraderna på Kvarntorps gravqten inristldes utan textförlaga av en mindre nog grann person,varför somliga runtecken blevo ytterst goityckligt inristade. Vederbörande brukte sådana runtecken som förekom i skilda runteckenfutharker. Runstenen ifråga bör ha rests mellan 1200 och 1300talen. NedanJ på Hvarntorgs runsten förekommande runteckentyper: / V11 >HU\ 4 WN J, / RZ “1 e th_ q .L i i u/v r t t d m s 17 nn aa/â a a y/u s, <. = k men på Kvarntorps runsten detta runtecken representerade ett av_ vikande i ljud. l Z 6) = r på Kvarntorps runsten vederbörande har beaktat R,r regeln, | då TK: R tillämpades som regel i början och i mitten av runordet; och Å\= r tillämpades som regel i slutet av runordet som ändelse , och som gör att även "flytande runordsrader" dvs runord utan skilje tecken äro möjliga separera korrekt; " Exempelvis på en hällkistans lock,som var inmurat i Hammarby kyrkomur i Uppland står bl.a.inristat: ' \ i A 1 '3 / % ,i<// 1: » kxv $ h a f i x b i n i r x f i r 1 r x a l a x . i a 1 x Avläst: h a v a b 6 n f ö r A 1 a n s s j a l etc... + t aa m / t å m t o m b = franskt/engelskt ord för gravvård,grav graVsten_etc... ' Namnet som inleder den yttersta runraden kan avläsas: EO/r)f\ k e th u = Göte och Vx'b F\ k n th u = Knut, varför en noggran undersökning av inristning är påkallat. Citat ur RITUS CISTERCIBNSIS av Hilding Johansson. Lund 1964. Begravning Själamässor 5. 210 220. ' " Av det svenska källmaterialet framgår tydligtgatt själamässornas och icke minst anniversariernas antal varit betydande. Det är icke troligt,att general kapitlets tillstånd inhämtats i varje enskilt fall.Många av dessa "anniversarie har hållits med full konventmässa. ; Såsom tidigare framhållit3,var uisterciensernas förböner högt aktade av samtide Svenska kungar har ödmjukt anhållit om de fromma munkarnas förböner. Knut Eriksson /Erik den heliges son och tronarvinge/ uttrycker sin glädje att vara i broderskap med Julita och få del av konventets förbäner.Som gengäld vill kungen gärna vara klOstrets beskyddare." Knut Eriksson ligger gravlagd i Varnhems cisterciensermunkkloster kyrka i Väs gotland. Exempelvis i sitt testamente till Varnhems kloster år 1335 har konung Magnus Ladulås noga specificierat sin önskning om förböner. Krav på tre och flera veckomässor var icke ovanligt.Till allra mest betungande hörde daglig själamässa under längre tid.I drottning Margaretas testamente l Gudhems kloster ingick daglig sjungen mässa vid Mariaaltaret. te Till Alvastra kloster skänktes år 1318 egendomar för att upprätta ett altare a , . . ,.J . .. at Maria samt åt apostlarna Petrus ocn Paulus,aar daglig massa skulle hållas. Dessa förböne och själamäSror förekommer markerade på de norska runkalendrarn och exempelvis abstrakt även på Röks runstens kalender. ° . o 0 .U ut , De pa Kvarntorps runsten inristade stipulerade "åtta veckors sgalamassor' var 5 I i n. a . c. .. saledes inget ovanligt foreteelse hes de ostgotska 5.0rmannaslakterna. .1 /M \ V ' ' . 5.. ,QR/:V//pr 5.:., › __p i ' çYJr; 3.' Ög. 137. Kvargtorp. Pl. =XLIV. " ,. l / lr/ J .a___,_ö__ 4. Ög. 135V Kylchcrg. u . . 0 .av _.