Järnvägsgatan på 30 - talet

Nedan är en textversionen av en uppladdad bild.

Klicka här för att visa bilden.

K Minnen från förr Av Mona Söderbäck Jag bodde i Hagalund 3, andra huset på Järn vägsgatan till vänster från Kungsvägen. Kungsvägen hette inte den gatan då. Alla hus hade namn, och hör net av Kungsgatan och Järnvägsgatan hette Vigsborg, det var en Vigh som lät bygga det huset och det fick då hans namn. Det huset jag bodde i kal lades också Lafta, det var en man som låtit bygga det huset och han var från Löf sta och på östgötska blir det då Lafta. Detta huset var ett stort bus 3 vånings och med 5 lägenheter. En ganska stor gård mot skolan, med ett stort kastanjeträd mitt i gräsmattan, där man satt på somrarna. och lekte med dockor eller läste tid ningar. Aldrig att det fanns några trädgårdsmöbler, man satt på en filt. En bräda med bockar fanns att sitta på. Men aldrig att några av de äldre satt ute på somrarna. Ett litet hus med tvättstu ga några vedbodar och en länga med 5 utedass. Det var ganska långt dit, tyck te man då man var nödig, men man hann. Det var of ta några tidningar man kunde läsa i under tiden. Hela Världen med Lotta och August och en Allas Veckotidning, som alltid hade så vackra bilder på flickor på pärmen. På vintern var det mörkt och kallt, men ibland snod de man med sig en ljus stump och tände. Det var ju farligt, men man såg li te då. LITET HUS Det fanns också ett litet hus där en familj bodde, där var det två rum och kök nere, och ett par rum uppe. Järnvägsgatan på 30talet Potatisplockning på Orrnäs Gård 1965 det var det sista året var du med? STORA HUSET I det stora huset på första våningen bodde en familj Nilsson, han var konduk tör på tåget. Alla lägenhe ter bestod av tre rum och kök. Köket var ganska stort, ett sovrum ett större rum som vi kallade sal, och så ett kallrum, som var kallt på vintern, men skönt på sommaren. Ingen var Du med varan dra utan tilltalade varandra med Fru Johansson, Fru Alm t.ex. Mina morföräl drar hette Alm, morfar var kontorist på Järnvägssta tionen, vi bodde på andra våningen över Nilssons. På första våningen var det många som flyttade in, och flyttade ut, inte så stadig varande som vi andra. På andra våningen mitt emot oss bodde en polis och hans familj. På tredje våningen i ett rum och kök bodde en fa milj. Så fanns det fyra en kelrum, som hyrdes ut till ensamma karlar. Två här liga vindar som det var jät teroligt att snoka i. Vi hade också stora bal konger på varje våning, som delades rättvist. Där var det härligt att sitta på ljuvliga sommarkvällar och kanske inte så ljuvliga hel ler. Jag minns att då åskan gick samlades hyresgäs terna på balkongerna och såg blixtspelet. Det var otäckt för ett barn att se. Familjen Nilsson var om bud för tidningar,så där kunde man köpa. Deras son MatsErik sköt te om försäljningen, han var en aning ” konstig”, dreglade sig och flaxade Järnvägsgatan, Ödeshög. Järnvägsgatan med Vigsborg och Laftahusen 1930talet Vigsborg och Laftahusen innan det revs med armarna, mest då han blev ivrig. Han visste när varenda tåg anlände och då skulle man vara där och ta emot tidningar. Men han var rolig också, han var ett par år äldre än mig, men vi lekte ibland, och jag som alltid varit intresserad av läsning, gick ibland ner till dom och satte mig hos MatsErik på soffan och smygläste deras tidningar. Han lyssnade på radio och gillade jazzmusik och satt och trumpetade med munnen till deras toner. Även på utländska sänd ningar. Han fick göra det, trots att han hade ganska gam la föräldrar. Min morfar lyssnade på nyheterna och satt med handen på av stängningsknappen, som han stängde av meddet samma. Vi hade nära till skolan ett staket var det enda som skilde oss. Vi fick gå i en mindre skola de första två åren, sedan i folkskolan, de resterande åren. Vi var de första som fick gå 7 år och det tyckte man var dumt där SKOLLOV Nu ska ju barnen få vin terlov, det hade inte vi, vi fick ett lite längre jullov istället. Sommarlov hade vi och ett lov i Oktober det kallades potatislov, man plockade potatis i Orrnäs. Jag har aldrig varit in tresserad av jordbruk, så jag gjorde det inte, inte hel ler min bästis. Jag har fått "låna ett kort av Bertil Rehn från 1965 då det var sista året det plockades potatis. Det var många barn som var duktiga och tjänade ihop en liten slant. Jag slu tar nu men tror att det blir något mer om min barn domshus senare. Hälsningar Mona.