Filtrera ytterligare inom 1600-tal
Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2004.
Historia om Från Sveriges äldsta och största kolonatområde: Dagsmosse.
Folkminnen, livet, trakten, sägner och liknande.
Folksägner och folktro, upptecknat av folklivsforskaren Sven Rothman 1912
Häxorna i Holaveden - skriven av hembygdsforskaren Arne Ivarsson. Arne har plöjt igenom domböckerna i Lysings, Vista och Norra Vedbo härader och andra skrifter efter trolldom och jakten på häxor. Lysings härad är ungefär som ...
Detta är en allmän beskrivning av gården Hartsbol och de torp som tillhör gården. Det finns även en karta över området. Torpen kommer att skrivas under kategori Torp. Personer som har bott i torpen kommer att skrivas under re...
Ombergs natur- och kulturhistoria - En kunskapssammanställning och historiebeskrivning 2005-04-30 -
Södra Ombergsbygden. "Min hemsocken V. Tollstad (Paul Karlsson)
Kulturmiljövärden på Omberg från olika tidsepoker. En rapport från länsstyrelsen Östergötland, 2002.
Stavabygden - bidrag till min hembygds historia av Arne Ivarsson.
Gamla färdevägar och kultställen i Holaveden. Namnets betydelse, sägner och annat. Accnr. 47
Svanshals. 2) En beskrivning av de fyra säterierna: Kyleberg, Renstad, Glänås och Valla. Sammanställd av Roland Hagberg, sid. 12- 20.
Art. av Paul Karlsson ur boken: I Rökstenens bygd. Omberg i verklighet och sägen.
Heda Kyrka, teckningar av: Elias Brenner (1600-tal) och Johan Fredrik Kock (1800-tal), sammanställda av Gunnar Rörby 1982.
Folktro, skrock och gamla sägner i gången tid.Ur boken "En bok om Lysings härad", sid. 121
Kulturhistorisk kyrkogårdsinventering 2006
Boet i Holaveden. Historisk-geografisk beskrivning och analys av utvecklingen från medeltid till nutid. Linköpings Universitet, "Det kulturella arvet" Handledare: Reinhold Carstensson.
Röks Kyrka, teckningar av: Elias Brenner (1600-tal) och Johan Fredrik Kock (1800-tal)
Accnr. 4
När Omberg var landets största djurgård
Stora Åby Kyrka, teckningar av: Elias Brenner (1600-tal) och Johan Fredrik Kock (1800-tal)
På denna plats har inte mindre än tre parallella broar över samma vattendrag kommit att finnas kvar. Miljön illus...
Julfirandet, magi och festyra. Julens yttre- magiska- och sociala karaktär.
Heda, Askgrått står tornet i Heda. En artikel om Heda med omnejd. Av: K.J. Sundberg, ur boken "Strövtåg i Lysingsbygden".