Filtrera ytterligare inom 1500-tal
Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2004.
Historia om Från Sveriges äldsta och största kolonatområde: Dagsmosse.
Folkminnen, livet, trakten, sägner och liknande.
Folktro, skrock och gamla sägner i gången tid.Ur boken "En bok om Lysings härad", sid. 121
Häxorna i Holaveden - skriven av hembygdsforskaren Arne Ivarsson. Arne har plöjt igenom domböckerna i Lysings, Vista och Norra Vedbo härader och andra skrifter efter trolldom och jakten på häxor. Lysings härad är ungefär som ...
Svanshals. 2) En beskrivning av de fyra säterierna: Kyleberg, Renstad, Glänås och Valla. Sammanställd av Roland Hagberg, sid. 12- 20.
Gamla färdevägar och kultställen i Holaveden. Namnets betydelse, sägner och annat. Accnr. 47
Folksägner och folktro, upptecknat av folklivsforskaren Sven Rothman 1912
Kulturmiljövärden på Omberg från olika tidsepoker. En rapport från länsstyrelsen Östergötland, 2002.
En karta över Lysings Härad.
Ombergs natur- och kulturhistoria - En kunskapssammanställning och historiebeskrivning 2005-04-30 -
Södra Ombergsbygden. "Min hemsocken V. Tollstad (Paul Karlsson)
Boet i Holaveden. Historisk-geografisk beskrivning och analys av utvecklingen från medeltid till nutid. Linköpings Universitet, "Det kulturella arvet" Handledare: Reinhold Carstensson.
Holaveden- "rikets förmur", kortfattad skildring om Holavedens historia.
Art. av Paul Karlsson ur boken: I Rökstenens bygd. Omberg i verklighet och sägen.
Heda, Askgrått står tornet i Heda. En artikel om Heda med omnejd. Av: K.J. Sundberg, ur boken "Strövtåg i Lysingsbygden".
Ödeshög genom seklerna utgavs av Ödeshögs kulturnämnd 1968. Redaktör Hugo Brolin.
Stavabygden - bidrag till min hembygds historia av Arne Ivarsson.
Sammanställning av Östergötlands länsmuseums handlingar rörande Ödeshög kommun
Kunskapssammanställning och historiebeskrivning efter fyra års inventeringar. Författare Olle Jonsson. Biträdande författare Pia Nilsson.
När Omberg var landets största djurgård
Jönköpingsvägen och Eriksgatan. Svenska turistföreningens årsbok 1937
Accnr. 4