Sverkerkapellet

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

;graswwbrw.. w vJ;p , , .lv / * / " h 'Må“tj"'“CJCHWNWWW *i l 4:! N , ,pr 5 m» ».M: ; /1 . r KM4.V' Projektarbete av Caroline Ackermcmn Innehållsförteckning Sverkerkapellet 2 Kung Sverker Vem var det? 3 Utgrävningarna 5 Sarkofagerna 8 Vad kan kapellet ha haft för funktion? 9 Likheten med Alvastra Kloster, en slump? 10 Kung Sverkers Julotta (Dikt av Berit Spong) 12 Källförteckning 1 l S verkerkagellet l hundratals är låg vid Vätterns strand en kulle. Den kallades_ för Oxlakullen efter de stora oxlar som stod där. Denna ”kulle ” väckte vid utgrävningarna vid Sverkersgården, Doktor Otto F rödins intresse. Redan vid de första spadtagen i kullens kant framkom rikligt med murbruk, medeltida tak tegel och en ruin kom idagen. När rasmassorna avlägsnatsfrån ruinen hade man fåttfram en rektangulär byggnadsgrund uppbyggd av både natursten och huggen kalksten. Kalkstensmuren var påverkad av de cisterciensiska munkarnas byggnadsteknik i A] vastra kloster. Byggnadens murar visade stora likheter med själva klosteranläggningens byggnader bl a klosterkyrkan hade den för cistercienserna karaktäristiska kalkstenskvadrar med skrä kantssockel. Innanför murarna stötte utgrävarna på en väl bibehållen stenkista samt rester efter ytterligare kistor. 1 botten på den välbevarade kistan hittades en blyrulle med inristade runor på båda sidorna. Inskriften var på latin och betyder: I berget Celion och i efesiei'iias statfär vila de sju heliga sovarna: Malkus, Maximianus, Marcianus, Dionysius, Serapion, Konstantinus, Johannes, sålunda må härvila vår herres Jesu Kristi tjänarinna Bä(n)dikta (Benedikta), om hon dukar under av sjukdomen/ 1 faderns, sonens och den helige andes namn, amen/ Enligt texten skulle den hjälpa en kvinna vid namn Benedikta, som lidit av en svår sjukdom, till en ostörd vila i graven. Frödin ansåg att texten syftade på Sverker den yngres maka, drottning Benedikta, och använde detta som bevis på att kapellet varit Sverkerättens gravkapell. Han trodde också att kapellet skulle ha uppförts på den plats där Sverker den äldre enligt tradition blev mördad år 1156. Sverkerskapellet blev sannolikt en kultplats för traktens folk. Utanför ingången hittades nämligen rester av stolpar med klövetformade hållare, där kan någon form av facklor ha satts upp. Sverker betraktades av folket såsom ett helgon. I ett brev från påven Alexander [[1 till kung Knut Eriksson och folket i Götaland anklagar påven vissa av dem att varaförledda av djävulens ranker, då de vördar en man som ett helgon, som har blivit dödad under dryckeslag och rus. Det är säkert Sverker som avses. Vidare användes platsen för att bota sjukdomar, vilket en del runinskrifter vittnar om. Kung Sverker Vem var det?? Sverker valdes år 1125 till Östgötarnas kung och efter några år blev han även antagen av svearna och hade därefter i förhållande till andra medeltida kungar ett tämligen långt regeringsinnehav. Han var först gift med Kung Inge den yngres änka Drottning U7vhild och förde därmed i viss mån vidare den utslocknande västgötska Stenkilska kungaätten. Sverker var med om den tiden då kristendomen konfirmerades i Sverige, och många av Östergötlands stenkyrkor blev till på hans inrådan. Tillsammans med drottning Ulvhild banade han vägen för klosterbygget iAlvastra. (Även klostren Nydala i Småland och Varnhem i Västergötland grundlades under hans tid). Efter Ulvhilds död gifte Sverker om sig med en polsk prinsessa, Rekissa, änka efter den danske kungasonen Magnus Nilsson. Men Sverker blev änkl ing för andra gången, och en ny kvinna vid namn Benedikta intog platsen som hans tredje hustru. Det finns inga bevis, men mycket talar för att Sverker bodde i Alvastra eller i dess närhet. Han ägde dessutom ett flertal gårdar i Östergötland, där han förmodligen vistades emellanåt för att konsumera det bönderna producerat. Kung Sverker mördades år 1156. Det finns olika visioner av hur han mördades och under vilka omständigheter: Våstgötalagens konungalängd som nedtecknades under 1200talet nämner att: "Hans hästesven mördade honom om julottan, då han skulle fara till Kyrkan ” ( i Västra T ollstad). Här uppges vidare att Sverker är jordad i Alvastra och att han grundade och byggde detta kloster. Uppgiften om att han mördades av sin stallare på väg till julottan i Västra T ollstad har förts vidare i bl a Olaus Petris ”Svenska Krönika ”från 1530talet. "Så blev då konung Sverker slagen av sin stallsven om julenatten emellan Ålabeck och T ol/fstadh, då han skulle fara på ottesång Den danske historieskrivaren Saxo, som var verksam i början på 1200talet, hävdar däremot att konungen mördades under sin nattsömn. Påven Innoventius III meddelar i ett brev år 1208 att mordet förövats av en tjänare. Uppgifterna hade han fått från Sverkerska kretsar. Även påven Hadrianus 1 V har lämnat uppgift på dödssättet: Sverker mördades i säng kammaren av sin tjänare. Ovanstående uppgifter är allt som går att få beträffande Sverkers död och mordplatsen. Ingen av de uppräknade var ögonvittnen. Påven Hadrianus 1 V och Saxo var de som låg närmast i tid till Sverker, vilket dock inte behöver göra deras uppgifter mer tillförlitliga än de övri gas. Alla har dock gemensamt att det var någon i Sverkers hov, som dräpt kungen och att det skedde under den mörka delen av dygnet. Oavsett vem som gjorde det, så kunde knappast någon av tjänarna haft något motiv för mordet. Deras försörjning var ju endast tryggad så länge deras kung levde; mördaren måste således blivit rejält mutad. _3_ Endast en blivande kung borde kunna ge något som lockade tillräckligt, vilket stämmer väl med den danske prinsen Magnus Henriksson, som dåtida observatörer ansåg ligga bakom mordet. Magnus hade nämligen såsom ätt] ing till Stenkilsätten, anspråk på kungatronen. Utgrävningarna Det var inte bara ruinen som kom fram vid utgrävningen. Vid kapellets södra ingang hittades både nyckel och nyckelskylt till den dörr, som en gång satt där. En nedfallen fönster omfattning och gul grönt fönsterglas fanns också. @ G) . i [=2:ii'§?_'Ã'›§':5:'§ dränerkanal del till sarkofag nyckelskylt nyckel sarkofag I_t__l 5 m 6 fönsteromfattning UuÅWNN Ett antal sänken till metrevar blottades i kulturlagret, och tillhörde tiden före kapellets till blivelse, vilket tyder på att en fiskarebefolkning en gång funnits på platsen. Man fann även många andra fynd i kapellets närhet bl a fann man vid en provundersökning 1992 ute i åkern mellan "Sverkerskapellet ” och Ålebåcksområdet nätsänken av sten, djur ben, slagg, järnbleck, hästskosömmar, spikar, en fiskekrok, en hammare, en mejsel, en sax, sländtrissor, en ljushållare av järn, nycklar, nålar samt ett tiotal mynt. A/Iyntdateringarna spänner mellan tidigt 1 3 00tal och mitten av ] 5 00talet. ] 500talsmyntet har troligtvis tappats vid rivningen av ”kapellet I samband med en utgrävning strax söder om ”kapellet ” år 1993 påträffades även ett gotländskt silvermynt från början av 1200talet. Många andra fynd i "kapellets " närhet, vittnar om livlig verksamhet under medeltiden. Dels 1' finns grunden kvar efter en byggnad bestående av kalkstenskvadrar. Ett litet stycke därifrån är jorden rikligt bemängd med medeltida tegelrester. Kanske har där funnits ett lege/bruk. Strax intill kapellet finns också spår efter byggnadsverksamhet. Endast 150 meter nordost om ”kapellet ”fanns en medeltida vattenkälla. Den var under 1800talets början fortfarande användbar, men är sedan dess igenlagd. ”SVERKERSKAPELLET” VID ALVASTRA \ _ \ 'v \ 4 \ “° A :Kåge “4"” ._____:5§.____ñ§. _ . _ _ _ _ _ _ . _ _ . _ _4b A AdüMW4 4ñ_›___.v :7" l 2 3 4 .5 6 7 I 9 /0 I] IS 13 [4 [I /6 /7 I! /9 20 2/ 32 2: 24 :! 26 27 215 29 .'50 .31' .32 :V E' Grábfor'm E] .Byggnads/'u /sfen/ munåfuzé/ E Byggnadsnä, b/indâf mea'áu444n/49e" /leJ///d Ão Oâzjvlo'jf. E .Ku/z*urâge.r_lág.m;bliadddm7dld7/.<Ciaos. i Grand, Mafa: i: Ååáésfen. Fig. 50. "S\'erkcrskapcllct“, Alvastra; plan och skuming. Vid AAL stolp'nñl: Aqu ruinkullens omkrets: gräns för du! undersokm omrâdet. Sarkøtagerna i Frödin ansåg efter sina undersökningar att det jannits _fvra sarkofager i kapellet. Man har svårt att tänka sig att kung Sverker och hans att har vilat i dem. Men det finns forskare som tvivlar. Bevarade urkunder talar om att Sverker blev begravd vid altaret i Alvastra klosterkyrka. Frödin grävde fram ett femtontal skelett vid detta altare. Enligt honom är samtliga nedlagda samtidigt. Det måste tyda på att Sverkersättens kvar levor flyttades dit. Varken femton kungligheter eller femton biskopar kunde ha dött samtidigt, och de var ju de enda som fick begravas i kyrkan. Sverkersa'tten och deras anhöriga kan mycket väl ha flyttats över till klostret. Inga skelett delar fanns i sarkofagen när den grävdes fram. Om inte kvarlevorna fyttats, så borde dessa påtrafats vid utgrävningen. Varför kan då denna flyttning ha ägt rum? Under 14 00talet märks de första urkunderna som omtalar Sverkersättens placering i kloster kyrkan. En tyskfurste vid namn Albrekt av Mecklenburg, som kom att bli mycket hatad, blev under 1300talets senare del kung i Sverige. Albrekt och hans fogde i Hästholmen såg säkert med oblida ögon på allt som påminde folket om deras tidigare inföddakonungar. Ättlingartill Sverker ansågdeükanskesäkrastattflvtta de kungliga kvarlevorna. Möjligheten att benbitar stals som relikerfår väl inte heller ute slutas, vilket då kan ha bidragit till flyttningen. Vad kan kapellet ha haft för funktion? En alternativ tolkning av "Sverkerskapellet " är att detta har ingått i en grangie (: som fungerade som välorganiserade och funktionella produktionsenheter under klostren, storleken på dessa varierade beroende på produktionsinriktning och områdets karaktär) som tillhört Alvastra kloster. ”Sverkerskapellet " kan ha varit en del i en s k hemgrangie som omfattat området vid Ålebäcken. Hemgrangierna hade ofta flera funktioner, medan de avlägset placerade grangierna var mer specialiserade. "Alvastragrangien ” skulle i såfall troligtvis ha bedrivit verksamhet som varit kopplad till fiske, boskapsskötsel, tegelbränning och kvarn drift m m. Denna tolkning skulle kunna förklara förekomsten av olika anläggningar i anslutning till själva byggnaden samt jj/ndmaterialets sammansättning. Det förekom ofta avancerade stenbyggnader med olika funktioner på de kontinentala grangierna och ”Sverkerskapellet ” kan ha varit en sådan ekonomibyggnad. Byggnadstekniken har en klar anknytning till cistercienserna och det skulle vara anmärkningsvärt om det närbelägna klostret inte utnyttjat de resurser som fanns inom området. Det finns skriftligt källmaterial med uppgifter om kapell för lekbröderna på grangierna. 1 generalkapitlets statuer (Zstadga, förordning) finns exempelvis föreskrifter angående kapellens utseende. Troligtvis fanns kapell på grangierna redan år 1 l 5 2, att döma av statuerna. Generalkapitlet gav senare order om att kapellen skulle förstöras men uttalade i en statut från år 1204, att de altare som redan var välsignade skulle undgå förstörelse. Eventuellt kan ”Sverkerskapellet först ha fungerat som kapell, men fått ändrad funktion alltefter förändringar i cisterciensernas föreskrifter och organisation. Mycket talar dock för att denna medeltida anläggning fungerat som ekonomibyggnad, åtminstone under en period. Vid utgrävningar av en grangie iEngland har man funnit en stenkista liknande den i "Sverkerskapellet Denna kista har preliminärt tolkats som en tank, där fiskar förvarades innan de skulle kokas. Likheten med Alvastra kloster, en slump? Kapellet har stora likheter med Alvastra kloster. Kvaderstenarna (:rätvinklig, i fyrkant buggen byggnadssten) är huggna på exakt samma sätt. 1 de nedre murskiften är granitblock inlagda enligt samma byggteknik, som i klostrets byggnader. Även murtjockleken är lika som i klostret. Vidare skiljer det endast sju centimeter mellan kapellets bredd och måttet på klosterkyrkans mittskepp. Om kapellet var den första klosterkyrkan, så räknade munkarna kanske med att senare bygga till sidoskepp. 1 Gudhems cistercienskloster byggdes från början en mindre kyrka som sedan byggdes till på båda sidor om mittskeppet. Klosterkyrkan. Den prickade ytan motsvarar Sverkerskapellets format. Det som idag återstår av kyrkan stämmer således Överens med kapellets mått. _10_ Munkarnas första klosterkyrka? Rekorzstruktion av Sverkerskapellet. _[1_ Kung Sverkers julotta Av Berit Spong F acklorna ryka svart och rött, men slätten ryker vitt och Vättern kastar i stranden sin snö till en yrande klitt. Här står den himmelska, vita snön i djävulens mörka förbund: Låt prästen vänta med mässan och håll din julottebl und.” Men klockorna, helga Guds hundar två, som gå med silverskall, ha jagat de loja själar ur koja och grå kastal. Facklorna stå som liar av eld och brinna i blåsten från sjön, och gamle kung Sverker mötes i dörren av sotet och snön. Hustrun och döttrarna tala om köld, om ålderdom, skröplig och skär, och gamle kung Sverker svarar: "Jag far till kyrkan. Spänn för/ " "Mångajular drack jag Guds skål i Öl med skummig brädd men nu vill jag vörda med knäfall den nyfödde konungens bädd. Hör genom snön, hur klockorna gål Ske pris att jag hör dem än' Min släde har björnskinn på halmen. Till vägs då, min hästesven/ Drivor hålla mot borggårdens port fåfängt sin yttersta spjärn, och stormen pressar förgäves bringan mot stockar och järn. Nu står en tystlåten hästesven redan på meden och styr, och hemåt ur selens fackla den ensamma lågan flyr. Den fladdrar skrämd, den belyser än ett lavgrátt hår och skägg och än under körsvennens kappa en yxa med slipad egg. Den gamle sitter och lyssnar på hur stormens grymtande galt går/ram mellan slätt och himmel och trampar tungt Överallt. Då hinna de trogna klockornafram, en silvertungad vakt Och leende minns en gammal kung en var, en vildsvinsjakt A/[en tigande körsven och gnyende storm, de spela i mörkret ihop. De släcka lika hårdsint ett liv och ett klagorop. Kung Sverker ligger med leende mun och droppande banesår och över honom går jakten bland himmelens molngrå snar. _12_ Och folket i koja och grå kasta] sade med Ömkande tar: "Kung Sverker hann aldrig begynna attfira sin jul i är. " Men julen är också detta: ny längtan, som lyssnar mot skyn, och gamla minnen. Som stråla en stund för var skumma syn. gb,.. //ñnMWWrs fav_er Ty). Sverker den Gamle 11251156 ”WW Källförteckning Petersson Conny L A : Ruiner i Alvastra Holmström Marie 0ch T ollin Clas .' Det medeltida Alvastra Frödin Otto .' Alvastrabygden under Medeltiden I Rökstenens bygd