Bultsbol med underlydande torp

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

HJ_TSBDL, ALLMÄNT. Bultsbol har blivit lite av en "centralort" i bygden. Har ?anns i början på 1900talet aFtär, telestation. Skomakare och missionshus. Förr, på l7OOMtalet, Fanns här dock bara två gårdar som låg intill varandra. Bultsbol var en liten by med tätt liggande bebyggelse, precis som andra små byar häromkring, t.ex. Harsbol. Gumby och Siggeryd. Vid storskiitet 1791 låg de båda gårdarna på samma plats som idag. Gårdens kalla låg ca 50 m norr om gårdarna. Fastighetsgranserna var som idag. Dock har ju den östra gården "Oskar Franssons” nu köps och gått ihop med Gumby. Tidigare köptes också ett skitte till i nordöstligaste Harsbol. “Albin Karlssons" är dock precis samma gård som ?ör 200 år sedan. Vid laga skiftet 1868 hade Bultsbol utökats med två torp, en jordkula och ytterligare några okända byggnader (se Torp). Gårdarnas brunn låg i vattenhålet öster om byn intill Fägatan som gick åt detta hållet. Då agdes ena gården av Frans Wilhelm Jonsson och den andra av Karl Andersson. AFFÄREN QFFären i Bultsbol var en viktig samlingsplats För människorna här i trakten. Innan aFFären i Bultsbol kom till lär det ha Funnits en handelsbod i bostadshuset i Grimshult. Förste ägare till Bultsbols aFFar hette Viktor Holstensson. Han öppnade en Filial här. till sin aFFar i ödeshög. Den aFFären låg där nuvarande Kullerstrands ligger. Den Förste handlarn var troligtvis Halvar Larsson, Född 1/3 1934 i Malung. Han Flyttade hit 25/11 1884 Från Klockrike. Hans hustru var Karin Andersson Född 20/10 1843 också i Malung. Kanske var det ca 1884 aFFaren kom till. Näste handlare var Johan AlFrid ChristoFFer Andersson som kom hit 1892 med hustru och 5 barn. Två av dessa Flyttade till Amerika. 1898 kom Oskar Malm Från Mantorp hit som handlare. Den allra Första boden lär ha legat i uthuset på andra sidan vägen. Sedan låg BultsbolsaFFären i Albin Johanssons bostadshus (nuv. Kjell Franssons). AFFarsinnehavaren hyrde in sig i den norra delen av huset. Det som är kök och grovingång på det nuvarande huset. AFFaren bestod endast av ett mindre rum ca 16 m2. och ett lager bakom. En bjällra på dörren ljöd vid kundbesök. Även uthuset på andra sidan vägen var lager. Sortimentet av specerier och andra varor var dock desto större. DoFterna av sill och Fotogen blandades med såpa. karameller och kaFFebönor. Socker och jäst var Förstås också viktiga. Fotogen Fick senare Flytta ut utomhus. Det mesta såldes i lös vikt och hälldes i papperspåsar. TrätoFFlor hängde i taket ihop med sockertoppar och Fotogenkannor. Spik. arbetskläder. tyger och handredskap Fanns också. Och här inne dröjde man sig garna kvar För att prata lite med sina grannar om allt mellan himmel ooh'” jord. Man kunde handla med egna varor också. T. BM. en korg med ägg dög som betalning Fram till ca 50talet. Varannan dag kom posten hit och lades i postFack För vissa av de omkringliggande gårdarna. Den hamtedes oFta av skolbarnen på väg hem Från skolan. Postbörare var Valle i Vantekullen som gick och cyklade. DåreFter Erik Petterssonli Haddåsen. Han var ilsken av sig och körde latt motorcykel och senare Saab. AFFären övertogs av Eskil Nilsson och hans Fru Sara och däreFter av JoseF Pettersson som kom hit Från Rinna. Han hade tidigare en aFFär i Tjugby i Heda. Hans butiksbiträde hette Karin. Under hans tid körde grannen Albin Karlsson ut varor med häst och vagn. Albin kallades För ”sängarAlbin". Rundan Föregicks av personlig kontakt. Pettersson eller biträdet kom på cykel eller på skidor och "tog upp order". Senare sköttes detta via teleFon. Ingrid i Torp eller Pettersson själv ringde. Levererade varor kunde bytas mot köparens egna Framställda produkter. Ca 1936 kom det att Förläggas en teleFonstation i våningen över aFFären. Då Fanns inte mer än ett tiotal abonenter härikring. En del hade s.k. A och B teleFon sammankopplade på samma nummer. Då ringde det i båda apparaterna samtidigt, men med en signal om samtalet var till A och två signaler om det var till 8. Ett nytt aFFarshus byggdes 1943 av JeseF Pettersson, som då Fick en bättre aFFär och en bra bostad. Byggare var ValFrid Karlsson i Åryd. AFFären hette då JoseF E. Petterssons Speceri och DiverseaFFar. Telestationen Följde med till övervåningen på det nya huset och hjälpte till att betala nybygget. Nu tillkom också några teleFonhytter. Att vikariera i televaxeln Från 8 på morgonen till 9 på kvällen kunde på SOFtalet ge trewara kronor i lön. Huset byggdes på en moränbacke Full med stora block. Trots detta grävdes det För en källarváning. Nu tillkom också bensinstation till a$$ären. handpump ?ick kunden använda För att tanka. Även hemkörning av varor med bil erbjöds nu kunderna. Bensin$örsäljningen upphörde så småningom. Siste ägare av açfären var John och Elsa Bäck Från 1955. Sista biträde var Siri Fransson. På slutet blev 10ka1be$olkningen sämre på att handla lokalt. 9%çären lades ned 1970. ' Andra aFFärer i trakten har Funnits i Maltmossen, Haddâsen och Tällekullen. I Haddâsen hette handlarn Albert Karlsson. Han var även gårdfarihandlare och hade taxirörelse. Han ägde en gammal Opel som han körde i. VÄSTRA GÅRDEN "ALBIN I BLLTSBCL" (BultstI 1:2) Denna gård är en av de två gamla ursprungsgårdarna i Bultsbol. Sedan minst 1700talets slut har den legat ungeFär här med samma Fastighetsgränser som idag. Ägare då var Lars Jönsson eller Sven Persson. Mangårdsbyggnaden hade denna olacering på kartan Från laga skiFtet 1868. Uthuset utefter vägen ligger också på sitt ursprungliga läge. Ladugården och en del uthus är Flyttade sedan dess. Nuvarande ladugård är byggd 1911. Bostadshuset är till och ombyggt i omgångar. Det Fanns en handelsbod i husets norra del på 1920talet. AFFären Flyttade senare till ett nybyggt hus snett över vägen. Familjen Ross bodde här, ungeFär vid sekelskiFtet, innan de köpte en av Gumbygårdarna. _ Här bodde också Albin Johansson. “Albin i Varv" kallades han För att han Flyttade härifrån till Varv. Han sålde gården till kamrer Nilssons dotter Birgitta "Britta" Karlsson och hennes man Albin Karlsson. Han kallades för Albin i Bultsbol och även För sångar“Albin. I några år arrenderade Fritz Olsson jordbruket på 40talet. Varken Albin eller Fritz var särskilt duktiga bönder. Albin Flyttade till villa i ödeshög. Helmer Fransson köpte denna gården 1950. De kom Från Stengårdshult. Den ägs och brukas idag av sonen Kjell Fransson och hans Familj. ÖSTRA GÅRDEN "OSKAR I BJ..TSB(1." (Bultsbol 1:3) Denna gården har legat här åtminstone sedan 1700talet. Då hette ägaren antingen Lars Jönsson eller Sven Persson (1791). Ägorna var uppdelade mellan de båda gårdarna i Bultsbol på samma sätt då som nu. Mangârdsbyggnaden lag på samma plats på kartan ?rån laga skiftet 1868. Huset lär vara ett av traktens nu äldsta hus. Troligtvis byggt ca 1800. A Under en ombyggnad av bostaden 1941 togs ett gammalt undertak av lang râghalm bort. A11 den rivna halmen bars till korna För att strö med, men döm om allas Förvâning när korna åt upp all halmen som det bästa hö. Man hittade vid samma tillfälle en näranog helt Förkolnad, bärande takbjälke intill murstocken alldeles under denna halm. Ladugården och en del uthus är Flyttade sedan 1800talet. Nuvarande ladugård är byggd ca 1885. Här bodde Oskar Fransson förr. Hans son Artur Fransson tog över eFter honom. Arturs Fru Svea bor Fortfarande kvar i huset. Marken och husen köptes av Kindgren på 70talet. På 80 talet köptes den av Åke Lidegran i Gumby och slogs ihop med Gumbygârden. Huset är avstyokat. MISSIDNSHUSET I BULTSBDL. (Bultsbol 1:4) Missionshuset byggdes 1883. Tidigare hade ?rikyrkomedlemmarna samlats hos varandra i hemmen. Virket till huset samlades ihop och skänktes av bönderna i trakten. Redan innan arbetet var slutfört hölls det Första mötet då medlemmarna Fick sitta på vad som ?anns. bl. a. golvbjalkarna. Det var en e+ter1ängtad lokal. 1958 renoverades missionshuset och innredningen "vändes" och eternitplattor sattes på utsidan. Dessa skänktes gratis till Församlingen av Eda Ross. 1993 kläddes huset på nytt ned ny panel. Denna gången i trä. Söndagsskolelärare har var bl.a. Kalle “målare” i Harsbol, Eda Ross i Gumby. Anton i Angseryd, Hjalmar Andersson i Siggeryd och “Olsson” i Bultsbol. "Albin" i Bultsbol och "Pettersson" i Bultsbol. TÄPPAN. "Olssons". (Bultsbol 1:5. 1:6) Hus i Bultsbol mittemot missionshuset. Byggt 18901895. Detta hus var en liten röd stuga som bvggdes till på 60talet. Här bedrev Harry Wiss sin taxirörelse på 60. 70* och 80 talet. Förste boende här som vi känner var en Hagelin kring 1890. Han satte sten till husgrunder. Snickare August Daun har bott här ungefär vid den här tiden. Han hade verkstad i ett av de nuvarande uthusen. Här bodde också senare Skomakare Johan August Olausson. "Olsson i Bultsbol" eller ”BekçOlle i Bultebol". Hans Fru hette Hilda. Olausson hade bott i detta hus en kort tid Förr. Eventuellt bodde han i stället då i “Eka tOrpet". Sedan bodde han i Gumbv (Albertins) ett antal år. Där var han mest bonde. Han Flvttade till Bultsbol 1890 Från Hedvig Elionora Församling i Stockholm. Från början lär han dock ha varit Från öland. Familjen bestod av hustru och 7 barn. Barnen töddes alla här kring sekelskittet. I sin verkstad tillverkade han skor och stövlar och hade 34 man sysselsatta. Det sägs att skorna ofta blev För små. Han var lite argsint av sig när barnen kom med sina utslitna skor. Från 1899 hade han en 16årig lärling ?rån 8:t Åbv som hette Karl Axel Brek. Senare hade han en lärling som hette Johan Kling och en som hette Nisse (ev. Elis Nielssen). Han hade verkstad i ett uthus hos Albertin i Gumbv. Även detta lilla hus utan mark hade på 40talet 2 nötkreatur. Olausson var också vaktmästarei missionsFörsamlingen och traktens "skrivkarl". Han var ibland lite För pigg på att hjälpa till att stämma Folk. Han skötte bröllop och begravningar, han var "kvacksalvare" och "tandläkare", och drog härdhänt ut tänder med en nyckel, utan bedövning. “Han tog tag om huvet med vänsterarmen och höll ?ast tills han hade lirkat ut tanden". Tanden Fick patienten med sig hem som ett minne av tortyren. Och 25 Öre kostade det. "Pbr Olson” som Hilda kallades hade pâ.höstarna "oste". Folk Från trakten kom då på en bestämd dag med mjölk till Täppan och resultatet blev manga granna julostar. Olausson åkte på gamla dagar till Amerika För att hälsa på barn som emigrerat. Han besåg bl.a. Niagarafallen. Etter resan blev han dock sjuk och dog på 50talet. Här bodde också sergant rMitFeldt. en av de ledande inom Bultsbols missionsFörsamling i slutet på 1800talet. Han hade tidigare bott på Svensutorpet vid gränsen mot Tvrsabola och Harsbol. Även snickare August Daun har bott i Tappan. “GPWVELBO” (Bultsbol 1:7) Det nordligaste huset i Bultsbols bv, är en röd träbyggnad med tomt. Detta hus kommer Från Sestorp. Det Flyttades hit ung. 1926 av en kamrer Eskil Nilsson. Han hade sin dotter och måg som grannar här i Bultsbol. Det brutna taket sattes dit i samband med Flyttningen. Kamrer Nilsson kom Från Norrköping och Flyttade hit med sin *ru på "gamla dar". Fru Nilsson hjälpte till i Bultsbols aFFär ibland. Det gistna garaget, (numera något reparerat) på andra sidan vägen var en gång i tiden embauage till en glasruta ("Sveriges största då") till ett skyltFönster som sattes in i Tunborgska huset i ödeshög. Senare bodde här Hilda och Halvar Karlsson. De köpte 1944 och byggde om 1947. Han hjälpte till i lantbruket på gårdarna runtomkring. Huset ägs numera av en tysk familj. MÄRGELBRYTNINGEN PÅ MOSSEN I BULTSBOL. Vid StorskiFtet 1792 beskrivs mossen, kallad Skogskärret sålunda: Södra delen: Sank tuvig kärrvall med al och björk beväxt, giver hö 2 lass. Norra delen: quackramâsse ogagnelig utom någon Tallskog. Är som impedimenta ansedd. Vid Laga SkiFtet 1867 är beskrivningen: Södra delen: Åker, mossodling dyjord. Norra delen: Mosse, kärr. Här kan vi se att de södra delarna har legat Först i uppodlingen och där är torven också djupast. Märgel kallades de kalkhaltiga leror som bröts och såldes till jordFörbättringsmedel (konstgödning). I slutet på Förra seklet och i början på detta, Förekom pä Bultsbolsmossens västra kant mot Siggeryd en brytning av detta mineral. Torven, eller mossjorden, lades Först åt sidan som vallar på märgelgravarna. Härunder Fanns ett lager märgel ca 1 m tjockt som man bröt i Fyrkantiga block och sedan lade på tork i strängar. Blocken vändes ibland. Arbetet utFördes sommar och höst och allt gjordes För hand. Brytningen gjordes troligtvis av något bolag. Materialet kördes till en kross innan det såldes. Märgelgravarna som upptog stora ytor av mossen. var på 20wta1et Fyllda av vatten och barnen i Siggeryds skola var strängt Förbjudna att gå till dessa och leka. Gravarna blev så småningom inhängnade och troligtvis igenlagda. Av dessa syns idag endast små spår i granskogen på mossen. 29/6 1874 Flyttade en man hit Från Slimminge, Malmöhus län, som hette Axel GustaF Holger Landgren. Han var enligt husFörhörslängden Förvaltare vid Bultsbols KalkFabrik. Han Flyttade häriFran 24/10 är 1900. EFWLQ TDRP OCH ANDRA BYGüNQDER l BULTSBDL. l Toroinventeringen som gjordes i Ödeshögs socken Finns dessa tre st'allen med. De Får har samma nummer som 1 toroinventeringen. l. Ek«toroet eller Fkastallet. Det låg på åkerholmen ca 80m öster om vagen, i sydligaste delen vid gränsen mot Harsbol. Det ?inns ?ortfarande tydliga spår efter trädgårdsvaxtlighet. bl.a. svren och snöbar. Dock Fanns också oâ kartan Från 1868 ett hus alldeles intill vagen. Har Fanns en grind som kallades ”Karl>Eka“w grinden. Enligt torpinventeringen bodde manniskor har mellan 1828 och 1874. Torpare Lars Backmans Familj bodde här i 42 är mellan 1832 och 1874. Han var iörst giçt med Maja Jonsdotter som dog 1840. Han gifte om sig och även denna gång tog han en Fru som hette Maja för sakerhets skull. Hon blev anka 1858 men bodde kvar till sin död 1874. Kring 1890 bodde här en Hedvig Ek. Eventuellt bodde också ”Olsson i Bultsbol” har i sin ungdom. Det Fanns en skomakare Karl Ek i Harsbol Vid denna tid. Kanske Fanns har släktskap och lärlingsmöjligneter. Troligtvis hade iamiljen Ek era barn. Tre emigrerade till Amerika. Emma Er blev kvar och ägde ett tag granngården i Harsbol. khbvarande 1:10. innan fam. Gustavsson köote gården av henne.) Torpet skvltat april97. \ i. Svens eller Bventa torpet. Detta torp. som bestod av 2 byggnader, Fanns Vid det laga ski$tet 1858 och låg i det svdöstligaste hörnet av Bultsbol på gränsen mot Tvrsabola och Harsbol. Enligt toroinventeringen bodde Förste innehavare har Från 1823. torpare Nils Jaensson född 1776 i Gränna och hans iru Maia Svensdotter. Har bodde också en murare. Andreas Gustanson från Kallstad. lBBSWB7. Eventuellt bodde en murare Engdal har som också bodde 1 Siggervds vastra gård senare. Sista boende 18“7»BV var sergeant Jean Wilhelm Gottfrid Hw1tieldt. Han Flvttade troligen till Tappan i Bultsbols bv. Rester erter husgrunden svns fortfarande intill en mindre åker 1 nuvarande betesmarren. 50 m söderut svns också en grund Fast inne på Marsbols mark. Denna är efter en ladugård som bvggdes av en man som aldrig hann bvgga bostadshuset innan han dog. Denna bvggnad Flyttades I mitten Då detta sekel och står endast några meter Från Bultsbols östra ladugård. lorpet skvltat aoriIJW7. 3.“kleistens” (se även langre artikel om Kleist) På en morankulle. alltid kallad kleista kulle, uteçter vagen i norra delen av Bultsbol bodde tva generationer Kleist mellan 1867 och våren 1891. Fadern. Sven Magnus. hade varit Grenadier på rusthâllet i klämmestorb men Fått avsked på grund av Fylleri. De Fick bo kvar 1 Soldattorbet till 1857. Uarnaskaran bestod av a barn. En dotter Johanna Gustava gi+te sig med drangen Qlfred Skönöerg i Bankabv. Var kleistFamilien bodde mellan 57 och az vet vi inte. Bostaden i Bultsbol var en jordkula delvis ingravd i kullen. Stugan låg enligt leB års karta i den norra delen uope Då kullen men av den syns dock inga spår. Dock' kan man se rester av små åkrar på kullen. Nu växer det tallskog på den, men de äldre i trakten minns när den slogs med lie. Far och son Kleist hade det troligtvis svårt och Fattigt tillsammans med sina Familjer. Sonen Carl Johan Född 1845, Försökte komma häriFrán, han arbetade 12 är på Svea Livgarde. han var dräng i Forsby i V. Tollstad ca 1887 men Flyttade tillbaka âret eFter. Han giFte sig 1886 med Amanda Carolina Högman som var 14 år yngre och Från Källstad. Backstugornas Folk arbetade hos bönderna i trakten som dagpenningsarbetare, men Fick oFta dåligt betalt. Våren 1891 sålde han stugan För 10 kronor och Flyttade till Rogslösa rusthåll och Fick statkarlsplats hos bonden Otto Larsson. Där Fick han så småningom bostad i ett hus kallat Pölstorp. Carl Johan och Amanda Carolina var inte särskiljt lyckligt giFta . Han hade tidigare också misshandlat henne. Den 4 november 1891, när de snart skulle ha sitt tredje barn uppstod brand i stugan mitt i natten. Carl Johan tog sig ut men underlät att rädda resten av Familjen. Hustru och två Flickor, Frida Maria 3 år och Charlotta Elisabeth 1 år, brändes inne. Vid Första domen, 1892, blev han Frikänd. Han erkände dock 1895, att han dödat Familjemedlemmarna innan han tände på. Han Fick dödsstraFF nen sökte nåd och blev benådad av kung Oskar 1895. Han satt på "Fästning" i bl. a. Malmö och Uppsala. Han dog 1911 och blev begravd i ödeshög troligtvis dock ej i vig Jord. . Backstugan skyltades april97. är kx.CñCmu.§\ Enn wWG ?Q Naxêgkudu» bråk .WN knWWmW SVGLYYQ .thz< 0.0 No å 000.4; 5%_ 8 å .Qi zum 08580 4003qu ämwuç: »05:a ......212 . .itnxzx .flag .Un . :sååå han...,qu ;3113:3... . .3435an ./< mv Exsååx. . ?att så . \ x 22 i så? §5 89% s Jooqwumw 5.31 .. \\4. ... . . . 7. K: .Shi 345.133.. \ ,. s s . 1 x . :..... 5 _3 u .v SCS\L§ .\ . åogåhuå _. ,2 3x?? ... Ö ägs : iivçäatöw