Dagsmosse

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

FRÅN svnntees_ ÄLDSTA o OCH STÖRSTA KOLONATOMRADE. DAGSMOSSE I ÖSTERGÖTLAND.. lv' o. Azson DJURLE. BEBYGGELSEN PÅ MOSSEN. För snart ett tjugotal är sedan gjondes i utkanten av Dags< mosse nâgra högst intressanta fynd, :som på ett enastående , sätt bidragit .till att sprida ljus över vårt lands 'äldsta bebyggelse. “x/ Då upptäcktes i mossen ett hundratal meter öster om Alva's'tra 'järnvägsstation resterna av en pâlbyggnad med ett 60tal eld'härdar dolda av ett meterdjupt lager torv. Byggnaderna härledas från stenåldern och tillhöra således en bebyggelse, som ligger 4,000 år tillbaka i tiden. ' _. ' Är det en ödets nyck, att man på samma törvrnjark, fast några kilometer längre norrut, påträffar det första förverkligandet. av en bebyggelsefonm, som under de sista åren så mycket låtit tala om sig, nämligen kolonisationen inter stil av Våra myrmanker”. På DagsmOSSe har koloniéationen förverkligats på ett säfrfsom ingen annanstädes i Vårt land.. i 1 i'. Dagsm'osse omfattar dels en högmossbildning .sträckande sig från Ombergs station norrut till sjön Tåkern, dels stora :klirrbild .ningar stlväl öster som'söder om bögniossen. Före Tålierns sänk ning hade mossen föga eller intet värde och utnyttjades endast som betesmark av de omkringliggandehbyarna, till vilka marken förde. 1 ,_Hnru äganderätten till mossen uppkommit kan jag nu ej klar göra; enligt en bland kolonisterna gängse sågen skulle området ' 'L ursprungligen tillhört. kranen men i urrninnes tider blivit tilldelat 'nrdägarna 'l omkringliggande socknar “som eamfälld betesmark. VMâ därmed vara huru som helst; för närvarande äges det område, 'där kolonisationen genomförts, av jordägare i socknarna Hede, V. i .. _....mWhy .. Tollstad, Väversunda och Rogslösa. Andra socknar äga någon en ' ' › steka jordbitockså. Huvudgñrdarna äro sålunda ofta belägna en mil från denna s. k; utmark. ' Bil?" ' x. I \. Bebyggelsen omfattar för närvarande 75 större eller mindre småbruk, 'som med hänsyn till såväl läge som jordens karaktär kunna siirskiljas i tvenne områden: D 0 t v 8 kr 3, belüge't mellan järnvägen och Damberg, din' smågfmlarñzf»samlat sig sida: vid sida liksom undef bergets skydd alldeles invid gamla landsvägen A1 vastraVadstenm 'Byggnaderna ha i regel kunnat uppföras på fast grund invid kanten av moásen. De små jordlottcrna sträcka sig sedan mkt ut åt mossm till' järnvägen och t. 0. m. något där över. Jorden till dessa kolonat utgöres av en min/k, fullständvigt förzmütnad lägstmrtmv. Detta onn'ñdc, ”som omfattar '21 *små* bruk, är .detlförst bebyggda. Fig. 1. Invid ”mossavägen” ligga de små. gårdarna tätt samlade. Om ' ' 'berg i bakgrunöcn. Foto 0. Azson DJURLE. › 0 m r ä (1 e 11 ute p å m 0 s s e 11, som omfattar 54 ücolonat, är det största och beläget närmast kring högmoSscn. De flesta 'kolo nuten ligga mmm(10 invid den 8. Ik. ”anossuvügcn”, en 6 m brud delvis grulslkörd gata, som utgår från landsvägen och löper genom området. Toi'vjorden till dessa kolonat utgöres av ofönnultnad êller föga fömnultnad Ahögstarrtorv av 2 till 4,5 m mäiktighet. 'Den djizpare törven är rätt mycket uppmanaad med vasstor'v och ag: tdrw Denna'ljüsa _starrtorv (rotfüttörv) benämnas av kolonistcrl mi ”römossa”. På. detta'område, 350m för Övrigt är det mcét in« ti'éssanta, hav byggnaderna uppförts på torv'er utan'xf'ast mark som underlag' s' 4 " i' › u . 4 .. .. . I * "Mu"dzblonisaüunen började .här jag ej haft tillfällé att exakt fastställa.. Men det var först efter Tâkerns sänkning; som någon' 1 'I _ 60 år sedan. .. “x ' *v ' 31:1, odling av Dag'snmsse kunde jfrâgulmnlnm. HEll'ü'ill föl'mâler Ön lergötlands Liins Ilnslxñllnlngssiillslqu Hu:.1«.lllngzn*, årg. 1842:5, enl. 8.23 7 angående jnnlln'nliels ntveeliling nell frennsleg under det förflutna ?ret v » ”Det bör neller beträflanüe förestående odlingar lämnas 02111.]l1ii1l; ', all månnel. lill sjöns sånna ning under snnmmrms förloml fm'tgütt med stora. steg, sedan en. mera om företaget alla slmmlägare blivit ense?" ' Att mllingzn'nn gumlm. snart. :lfireller pñln'n'jmles fr..:1ngñr lll' szunnul .lillllsêln'llft ål'g. 21813, 'url nnnn'inlnes, :lll *.Ii›«:l:;l.rs'§.cl»:ln odling» av vellistiillls bl. n._vld llenslznl. Rensted lige? llnvmlseslällgen östra kålrrjorclsnmrådet :LV Dngsxnosse. Först. i Ilnslnlllningeslillslczpels Handlingar 1864. (nu nz'i'nmes bebyggelsen på nms'sen. UI' protokoll llñllel. vid sann'mun triide medled:nnöl'e ' av llztlxls 0(le Lyslngs lmellållsgille den 17 llCL'. . 1803 tillåter jag lnlg" citera följande: ”.Ue närvarnnd e ledzunglterna upplye'le, att .det egentligen lulae finnes mer än en ln'åinnLurl'nlosse av slöz're oxnfájnglnénl Lilllel., neunllgen llngsnwssc i L_§"Slllgäl7ll'åll'ü'Ll, som lllll' unllümllg 'tillgång på l›1'äinnl,m"v,f (elnu'n likväl delle llilllntills,undnsi lmgngnns lill bränsle. :w närboende Loungenell.bqekstngusáHere.” m ”Av nymllingzir genom flülxaekning llar linjen53e içcjznâmlå till (lll lets kännedom: » l n m w w samt i nlilmnten :w Dugsnmssc 50 tunnlandwållcä semue.l blivit: ln delade i 16 större och 'mindre bebyggia läge.: Ä L' 1803 'funnos .således .lll fill(liga kulumll. LHJSUR salami.. : J... 2 need.3.7 liga på västra anwfulcl; invid lnmlsvilgen. Troligen lmxle då nal llngsarbel'ena farligâlt några. år ef tersom husen voro uppfö'rçle UCll 50 lunnlnml odlade genom flñlnu:l:ning. Därför talar också (len mnsliincligllelzen, alt ”lnrnnrnn” nell “Intellslnensillsn'na'? börjat ulI . nytl'ja ln'iinntorven i Dagmnosse; slmgen på lçolenaten var tydli gen redan linln'nzluul. Nnn kun säkerligen med ;ganska stor viss» het dalen bebyggelsen på vilsli'e onwåclel .från mitten av 1850 _1leel:, se ledes för '70 år sedan. Ute. på nmssen började bebyggelsen 1866. Därom har mossens i'lllsl'e sjillvbyggare (len 84årige 0. A. (ienmnndsson lllf'Ãlllilt .mig följande: " › G. Hyllad!? ut på 'mmsnn Oftll byggde sin stuga. 153.05). llñ fanns (sndust ll'e slngm' nm_›l'i'mln, av vilka den üldsln, Hulll nu lwbos :w änkan Emellu Andersaon, byggdes tre år tidigare, således för jiianl 314 _ x. kr Otroliga svårigheter hade de första nybyggarnn på inossen att kämpa med. Utan egentliga medel, blott utrustade med kraftiga armar, god vilja och seg energi grepo de sig renhet nu. riLgnr fanns ej på mossen utan man måste tngn sig fram från tum till tuva. Den mindre skog, som växte på mnrådet, höggs ned och an vändes till byggnader; det timmer, som ytterligare behövdes, måste bäras dittrån sitogsliöjdernu invid mossen. Husen byggde ltolonisterna själva; Små diken nlpptogos, varefter flåbaeilmn kom i gång, och snart var en liten täppa ilmlningstiilld, (litar mig och potatis kunde odlas (fast 'med dåligt resultat i början). ' Fig. 2. Den äldste sjiilvbyggnren på massan 0.114. Gormunxdsson 'ocb'bnns :hustru .framför sin stuga. Foto 0. ASON DJunLu. ' _,' u .n i. ..5 _ N: . . :i . ! "r". i ;i I.: '\ [JA Geiimtiiidssen:seniwerhöll nyttjanderätt till 2 tunnland, fick ha jorden fritt de tre första åren, därefter betalades 15 kr. 'samt . gjordes 5 dagsverken pr år. Numera utgör det årliga] arrendet ett för allt 35 kronor. Så småningom ha 75 självständiga småbruit bildats på Dags mosse. Ile små gårdarna bestå av en enkel stuga med 1 a 2 rum och 'kök samt en eltonemiabyggnaxl och ofta vagns och vedskjnl. Samtliga byggnader äro uppförda av t'ii. De böra vara så lätta som möjligt på den lösa jorden. Någon egentlig grund un der 'husen kan man ej tala om. Hela grunden består endast av på marken löst lagda kal'ltsbensplattor 1' ett eller flera lager. Endast under muren brukar man påia 'manan För en 'sådan grund btir "» ä' \ 315 ' sättningen högst ojêtmn, vilket också framgår av så 7:11 byggnader nas yttre som inre w sneda gavlar, lutande skorstenar kan man se lite varstüdcs. ll'rusicn ui'mgcf också in under 'h'usgrunden 0011121 i dx'nger på sitt sätt till sncdvridningcn. Msn husen stå där ändå; och någon direkt fa '22., att. de skola falla samman, förefinnes nog; inte. Innan så'sker blir de ”npplyftadc”. A . . Men då nya hus uppföras eller gamlá byggas om, Elcuñdü. det] vara :skäl att vid grlmdläggningen tillämpa samma system som sa. i dan ett' tjugotal är tillbaka pmktiscrüs »vid I›ül_›yggslsan M' T3=s]<›! › lands vidsträckta och djupa högmassar. byggnaden skal] stå Fig. 3. Sêixprc musgmud än “Iösan sand”. (1'st det. sncávriüus musen. ' Foto 0. Azson DJURLE. npptagas i tox'ven 1,5 till 2 m djupa och 0,75 till 1,0 m brgåa gravar. Dessa fyllas med sand till markytan. På en låg bétongsöékel. uppföras sedan byggnaden. Det visar sig, att en sådan grund kan uppbära stora, tunga tegelbyggnader (de enda som egentlige'xi förs komma på Tysklands dlÖgIl'lOSSül'), utan att spridgbildning kan 5pr ras .i nmrarns. Stugorna äro i regel omgivna av en liten trädgårdstäppa, där man odlar köüisväxter. Binbuskar samt. enstaka äpple och päron träd samt körsbünstriid kan 'man få se invid gårdarna. Och syre ncn tycks trivas bra på mossen, enär den, flerståides förekommer 50m .stora häckar. DEU' âçulunistcn çj plantcrat trädgård, kan han dock genom den ”vänliga” hjölken, som mångenstüdes växer inpå ' husknutarna, få lite grönt och skugga kring sin lilla stuga. Kom 310 _ x. y nu: så litet 11mm, fi'n'g Övn' de remllgen. grå husen, skulle lmlmmtunnMM: 1x: :sig :Hmm vackrare och [Ircvllgum .l'Silrlun av de små går darna åh' ulullslümlig, om .man ej (nun?mmm lnrun n 13 11. Tlmmu hur åslmllmm mils på så sätt, ull man ;571% ett runt, lodrät hål cirka 2 m ned i marken. "Bowen är så Süxlllllllüllllmlml' F55; 4. (Den “ ünliga” l)j§›1'li01| växer lnpñ. (lmskzmlama. Foto 11. OSVALD. (le, att Jil ngarnu bibehålla sig' uLun någon som helst bulçlüdnud. 'Dun lilla ibn'unmtn tryter' aldrig. Vallnut ärlugom kyligt; och hur cn frisk smak. :Hut iii' Mum: lwunJ'iivguxl, villwt 'l'örnnlmlm (nu till att i början helt försiktigt lüppj'a på detsanmpa. De 75 kolox'mtcn omfatta nn areal av snnrnlanlugt 1.13 ha mllml jord, inberinknat tomtjordcn. De flesta bmken äro helt små, Vil" lmt framgår dv Imdnnståcmle snunmmstâilluiug. Antal Arm] .kulmmt 3,:âIl 72:a ....... ......... .... ................. .. 34,315. Över .In3 ?ut .......................... ................ 37 ,, 9'r n 0) 0,0 N .u.ann......Hunnn.......................onnnnu 4. “ l'lnsprungligtm innollzulvs alla. på :11113le smuligu enligt. lum Lrukl., andra endast: eller muntlig Överenslwmmclsc. 'linsen lxu lm. lonlsterna alltid själva ägt. På senare även ha en del lmlnnistcr fått fl'iliÖpü jur (lmx, så att föl' niim'ummln Sim 22% småbrulç. med en 'areal av 38 ha helt egna. Det kan kanske ln tressera någon att hö 'a vil lmt pris, som enbart jorden bulzull.s med. För 8 liulmmt mm] en 5110211 från 1/5; till Fig 5. 5 ha. har erlagts eltmcdcl 'l'llL jäml'lirolsnvis stort lmlmml. Boningslmset 31:1 1'c'›(lmalat med Vila :lum tar. Foto H. OSVALD. .\4 kv . 317 . (lägst (300 och lllögst 1,600 lux), För 5 pris av. :1,102 kr. pr _hu hm* för l) ñd'l r; hamnat mnlullumle en :lnul från 0,5 till 2.710., byggnader ueh jord betalle ett .IlleLlelpl'iu u'v 2,712 lut_ pl' lm (lägst 2,'lllll och högst 3,750 lux). 'Det är ju ,ovanligt höga prlasczr för :värm 'uu(layout man ,tycker nästan, det th'liñl' uppsleörlulng. Men jul(len lll' (alflulxtl'z ;gu(l, (lf.le lmluuisterne "vilja gärna filrvåm'u. grunden till sin färderneämlu stuga och få dill'lêür l lgoulmrreuscu 'betala högt. pris. " 'Arreulleavgil terna för jorden äro mere. normala stl utt sligu. För 14lcoluná1tuned eu areal från 0,5 till 8 ha betalas 32 lir. pr ?H1 (lägst 16 och högst _00 lm). 4 Det iii' tydligen stam vår(len, som genom bebyggelsen skaqmts på l')n.g.«uul›sse; värden, som lmpspurats genom de mångas arbete (mh försaulwlue. JOIUJBMUKE'J) BlBlÄRIVIGS INTENSIVT. Varje'liten jorrllllt på kolonatmnr: det skall årligen givz skörd. Något tziiiileulnuk föl'ulcmmm'n' icke och är ej heller nödvändigt, då jorden är relativt fri från ugxråls. Åtskilliga lmlmmt, särskilt de mindre, odla endast'potatis och råg. Andra åter huva därjämte vall btt eller två år samt rotfrukter och gröntoder. Den mest anmäulmingsvärda kulturen är potaåâsoálingem Den så utt säga enslitter trädesbruket inte bara ur den ;synpunk tcn, att 'man därigmum håller jorden Ogl'iläfl'l, utan även bokstav ligt, då efter potatis jorden i regel hesñsened mig. Att ;_'xututls odlingen iii' så lönande beror avtvå faktorer. Man kan alltid på råilkna avsättning till goda priser för den del av' skönlen, som ej föl'lnulurs lilreget lmlmv, och vidare ger potatisen den sillan och .största skörden pil mossuu. ' llen del av pllt;ltisukillull'u, som lculuulsteu ej själv fölbrukar, säljes som utsilllespululiu. De umlu'lugliggzuule Mama lll'O mye. 'kct aurrelüeua om att få :kö m letatls från Dursmosse till utsäde D ha på sina fihstmarksodlingar. De erhålla då ett friskt utsäde, sem giver betydligt .större skördar i'm som erhållas eller den egna, på fusluunnlc mllzule potatisen. Donna utsilnlesvlixllng :har tillämpats sedan min'ut 30 år tilllmlm, upplysles (ch mig. Särskilt under de sista tio åren har eftel'l'råguu på Inosspotatis varit stor. T. 0.112. tillSödemnanlaud hade' en dtolouistlllilrom året avsâlnt .5,000 kg 818 _ “» k ntsililcspolulis. )unnn nlx'ccliling iir enbart glädjande, då den gm* li(›]()lllHl(:l'Il:L vn viilzlnñliövlig inilmnist och den pi)tutisliöpninlu ml lnnen Ölcinli: möjligheter till större skördar. Ti.›1'\'ji.›1'(lcn iir en ninntinlit ”potatlsjorcl” och fi'a'mbringzir glidit ;sköninr. För att nämnare klargöra detta hörn några ord ägnas (likningslrågzm. Son] förut: nämnts utgöras jorden på större delen av linimth (nur;lith 51V nlnatyiliigl: fin'innltnml liiigstnrrtorv. Denna är syn nm'lig'rrn gunonml'âiiiplii; för vatten. 'Ililcningun iii' därför niyc'kct (enkel, men fullt tillräcklig. Endast öppna diken förelmnnna. Fig. 6. Huvudlmnnl gcnmn Ungsmnsso. Foto 0. .A :sm: DJIan Djupet är' (50 till 90 cm 00.11 :wstfuiilct mycket varierande, 20 till 30 in. men även '70 till 80. Några större djupa avloppskanaler ge nmnliipa mitrâdct. › Sedan tji'ilcn gått lll' jorden, torkar denna fort upp.” Under lörSi'nnnm'mn imnimm' gi'nmlvnttnrrl. i fälten min' och *mm* att in siiilln sig på snnnnu nivzl 'is(nn vattnet i de (ljnpzn'c lnivn(ll:unzilur nu. Sum därjämte ncdcrl.›önlun vanligen iir ringa under denna del av sonnnarcn, blir jorden relativt torr i de övre lagren. Detta passar utmärkt för potatisen vid denna tid. Senare under som? nizu'cn faller mera regn, Sum då kommer potatisen vill till pass. Av SIUIHIHL nnlmlning gin* i'ñgnn hm till på Dagmamma Våmiirlnu (liircnmt gel' sällan någon lcliz'nslçöi'tl. Endast; under I'L'g'lll'üiü somrar får man god kärnliililning, liksnrm föi'li:°illmi(let är på müer fiizktign 01111"åclu]1 av massan. Men vanliga full blir det endast .çL' › 'M \* 310' ”vitax”. Jorden blir tydligen så starkt IllllOl'liml, att all upptag nlng oell l.l'ållll'.l)(ll'ln :LV näring.: .l vilxlen inslllllen eller Blurllt lillan mas, då kärnan slmlle llLllllllILS. Swnnnn fenomen har konstaLernle på lätt genmnslilppllgn. Ucll nllerlçade tervznaralier, högstarrtew och gyttjor, på andra platser i l'lellensverige. Uppdilxnnlng under vegtetntiensliden av vattnet: lill en viss höjd i “nnvlnlalcenalez'nn. 9 :skulle för snllnnn 3110.1'le vem. av en mycket stor betydelse. .lllll dylik vall^enn'=gle1'ång lmnle vi llIlIllllllll'lx'êlllll'lllñ nell :enmelllre l l. stel" utstriielm'ing, det. :'11: oss möjligt. Myelcet 'kan vin;mg (im_P5_ Tummen, 'SO'lll odlas på Dagsmoese, är vanligen av ll" (lige sorter. Man känner ej olle sortens namn, men Anser; L Ilosenpolnüs, Early ?mellan och Prof. Maerclzez' jag nrev på. Likaså visade en odlare 'Up ,te date. Seaterna 'bli snart uppblew dmle, enär även lmInnlc:lorim hrnlcn hyln. 5214,: lll? elende, .mm vnräll, på fnslzmanlmjm'd i närliggande l.›_3'n'z. ”l'lez går att odla ennnnn potatis år elle ' år på Inmnen., .len mister då sin form mal: 5101' mindm gud skön”, fmnnlxilllljx lmlenlslernn. Till pelallsen gödslns vanligen endast med ,naturlig gödsel., :sem gives l stam 'mängden ÄNålgen gav Lleseulmn Sllgn'se"l.'n.'›§l*:1t. Jorden lmrvns först ett par gånger, varefter gÖdSeln utföres. _Sn;n leigt som denna nedlwnlms, lügges potatisen i jorden. Ilntntisen liisggexs ej att förgm. Della kunde man sållmrligen llle 'åli'lâlllllüåjlå lsinlenzltannrñdel. liill: nog göra, då man ej såil'ler så många lnrlclulllzer vnrdmw. Man skulle dlirlgenem lmnnn få nulnllsen mogen .myelket tidigare och sln'llbden skulle 'ull slöl're. I allmänhet erhåller .man goda skördar. 40 tunnor efter 445 1 *tunnel* utsäde bör kunna. evllâllas, föddarade man. En odlare beräknade skörden till 25,000 kg pr ha.. Under vissa år kan fres len nedsillla bliñ'n'den. Men det inträffar ej så ofta utan potatisen :Inses'mnn en gnnnilm. silke? (nlling._ ' l'ulullseldn'd:Mine kunde säkerligen _y'Llerligzue ökas genuin uu 'ündning av mera givande serler, allsidigdre gödsling samt mile nellzn'e odlingsförfarande. låclgodlingen. npptager minst en tredjedel av hela arealen Vanligen sås Tåg efter pelalis. Mun tillför återigen något natur lig gödsel sngxnl lmnslglfulxel, mest lmlisnlL. .lin del odlare nlslrü luvnnlgüldseln först på Våren såsom övergl'nlnling. Vid will; besök på kOlOllill.('ñlll'ü(lüt den 20 npx'll llÖllO flera på med detta arbete, men några bldade ännu. lle uttryckte en önskan: att regn snart 320 måttetalla, ,så att gödseln skulle lösas i marken. n 11511' som en: netstädes förstod man, att 'nmrlifnktigtheten är nödvändig för att konstgödseln skall 'väl ”smälta i jorden”, här som så mången. an nanstildes beslnnnde man ej, att vintermusten är den pålitligaste, varför gödseln skall ntsprldas tidigt, medan" ännu matten de fnktig. Till Ingen borde naturligtvis :konsult: och superfosfat gives på hösten före eñdden. . . " ' Man odlar Iletkuser 'och Stjärmåg. Sådden sker relativt sent, ofta ej förrän i oktober månad. ”Det gör .ej så mycket, när man sâr”,fra_mrhöllo Ilera odlare, ”det sist sådde 'kan men bra som det först sådde.” _Det är en sanning med Inodlfiltatien och tydligen beroende av större eller mindre angrepp av snömögel; Den tidigt sädda, på hösten .lantligt utvecklade rügen angripes ofta starkare än den sensådda med glest bestånd; Men snömögel: 'smittan kan jn förstöras genom betning av utsädet, och då skulle man också få säkrare och större ,ringskörd av sådd, utförd vlfd nor» mal tid i slutet av augusti. ' ' ' _' Rågen ”lcrolcas ned” (Inyllas med årder), samtidigt som god» seln nedbrulcas. ”Men man får köra grunt.” Metoden föreföll att vara bra, den så myllade rågen :hade övervintrat nöja'lctigt. År derkaammarna ge ett visst skydd åt plantorna, och smältvattnet stannar i de sand fårorna. AV råg skördas 8 till 10 ä,12 dt pr ' tunnland. V ' . * ; Frosten i början av juni kan ofta förstöra hela rågskörden. Det_ *kunde säkert vara skäl att försöka den senare blommande midsommarrågen. v Någon hade prövat den men tydligen använt samma utsädeemängd som av vanlig rågnmed följd att det oeñhört täta beståndet arv ytterst fina och yeka strå snart nog ”lade eigflg Kärn'sliörden hlexr ingen. › 0 i _' .Bästa resultatet ;rid odling av mldsommarrâg eellñlles, som_ känt är, då rågen sås '1 enbart bestånd i 'mittenwslutet av augusti med en utsädesanängd av 80 högst 100 kg pr 71e. Av rotfrukter odlas vanligen endast rover på högstarrtorven, på den väl fömnultnade lågstarrtorven odlals dessutom foderhetor och något morötter. . ltotfru'kterna erhålla naturlig gödsel samt superfosfat. Däremot ger man i regel ej något kall. . Det kunde säkert vara skäl att ändra något 'på konstgödsel'A fördelningen nämligen ge mera fostetgödsling till sitdesgrödorna och mera kaligödsling till potatis och rotfnnktex'. ^ i* '* 321' Vallodlingcn intar en mycket blygsam plats. Det mesta foci; ret :hämtas ifrån Tåkern. Men vallarna gå bra Lili. ''lnnñdden gil rus vanligen i råg. Med lite övergödsliug av vallen i form av imli salt och supafosfat kunde skördas 4,0005,000 kg hö pr ha. På den mörka ”(iyjorclen” sades Övergöclslingen åstadkomma en sorts post på timotejen. Vid utfodring :med sådant hö eller vid netning av återvänt:th blevo djuren sjuka. Om vallen däremot övergödslades med naturlig gödsel, uppträdde ej rosteiler sjusi; domssymptom. _ ' '. ' t ' Barn med saken 'verkligen förhöll sig kan jag nu ej' säga, men det skall bli av intresse, .att vid ett 'besök där före siåttertiâlen när mare. studera förhållandet. n . i Vársädesodliny bedrives nästan ej alls. Sliden ger ytterst. liie kärna. Den vånsiirl, som sås, ofta i blandning med baljväxixar, skines grön för utfodring eller bankens till iii). 'Kunde man på ett .mera gynnsamt sätt reglera markfuküg heten; skulle säkerligen även vårsädesoclling limma lbedr'vns på. mossen. Ett annat medel ldärvidlagwore att; sandköra jorclen', men sand finnes endast tillgänglig på ett par kilümeters avstånd. J :1, visserligen finns sådan i diamen av .hergssluiiningen alldeles invid mossen, men den tililhör kronan och ”den får ingen :lågen ting av”. Läge det mera gynnsamt till, skulle snart imionisterna med hejdigt mod gripa sig verket en 'och jordlköra sina små od lingar. › ' HUSDJURSSKÖTSEL unnxnc nenmnmnn rönnlnnmnnn. Pâ kolonatömråâet födas cirka 100 vuxna nötkreatur samt 'ett femtiotal 'ungdjnr och kalvar. 24 av smålbrnlien hade häst, större eller mindre del .av året. .Varje lmlonist brukar glida 1 ä 2 grisar årligen; ^ Jämför(l med arealen, 113 ha., 'in' lkre:itursslnnnnnen betydande. Det blir'nära ett djur pr tunnland. . '. . Det är tydligt, att mycket foder måste ansknäna från annat håll. Det är siåttern i och vid Tålkarm som är av så .stor betydelse för liolonisiernn. Det framgick också, att småbruken närmast sjön vuro mest efterfrågade och stodo högst innis. , Djuren sialifodrns året om. Några dwlonisier ha dock betes riitt på Omberg.. Därför 'betalas vanligenlli) kr. pr djur. Det 822 ' \7 ' kr ' 1 ett lågt pris, men så måste djurdgm'en förbinda sig att i gengäld utföra ekogsnrheten under vintern efter en siiliert rätt låg taxa (dagsförtjiinsten nppgars :för nmnsdngsverke till 2 kr och för man och häst 4 Jun). De flesta 'kolonisterna hålla emellertid sina djur inne under sommarlialvdret och hämta foder från Tålcern. Hinför betalas 5 kr. pr är, :man får då tillgodogöra sig så mycket 'men han av grä set, .som växer ute i sjön. Det är tydligen ett näringsrilzt foder, som erhålles, .men det blir oj billigt. Att skära. och liemfmsla ett lass gråts tager en halv .d ag för en man med en häst. 'Detta lass räcker för utfodring e n d :1 g till 2 kor och en häst. På minnnndo om mannen, som använde en gammal dngnnaskin för att driva en kepsüg. Han avverkade jämt så mydket ved, som irtgiek attelda maskinen. . Under hela. sommaren håller man på med detta ständiga g 'äs körande, under det att djuren stå inne i stallarna och rinna efter friheten att få :komma uti sol och frisk luft och få lite rörelse. J ag frnmkastade till några smñbruknre förslaget att tonkn detta nr sjön bärgade gräs 'och använda det som vintermer och i stället så. igen en bit MUEP till ständig vall, där djuren lnmde beta. 1 frihet. Man skulle då spara oerhört mycket arbete vid gräsbärg ningen och djuren sliulle säkert trivas med ombytet. Men försla get tycktes vara orenliserbart. i Vid sjön fanns ej någon torkplats, utan endast en liten väg att hålla till pil, mednn mmm lassmle gräset. Men man' kunde ju tänka sig, att strandilgernn för en rimlig ersättning npplålte så stor jordremsa, att några liåissjor kunde placeras 'på en liten bit' No'g kunde många lass hö torkas på det sättet. ' De små tegarna vid gårdarna tåla ej heller för stor besliäring för anläggning av dieteszvall. Man behöver jorden för råg och po tntisodling. Men ännu finns på' Dngsmosse ütdlzilliga hektar, som äro ontnj'ttjade. Där kunde vara lämpligt att anlägga betesvollar. Till och 'med andelsheten skulle nog 'kunna anordnas av 'de enigt smnmanhållande kolonisterna. Jorden åtges visserligen av enskil da gårdar, men det är kánske ej omöjligt att få nyttjanderätt till .densamma för ett antal år framåt. ' Även för vin terntIod ringen spelar slättern vid Tålçern en stor roll. ' Det är de lågt liggande stränderna, som [härför utnyttjas. Slåtteronlrådet sträcker sig från sjön cinka 100 famnar mot land. \ \ 323 .' Pr famn strandremse (motsvarande 317 m?) betalas 12 lir. På ' ett sådant område skördas 100 till 150 kg torkat foder. Allmänt ansågs eldttern vid Tilkemi utgöra grunden för lius djursekötseln; Åtskilliga påstodo, att djuren ej kunde leva på ”mossiodret”. De fingo bensjultdoniar, sleksot, vilket däremot al ,5 drig inträffade vid utfodring med gräs och 'hö från sjön. Det är nog så. Men till det dåliga resultatet. vid netedring med enbart mossloder bidrager silkert i mycket hög grad de fördtñllemlen, nn der vilka djuren leve. Djuren få sällan eller aldrig viete ute i, sol och frihet. i . A ' Det är ju allmänt känt vilken stor betydelse rörelse och 1310' .. tion ha såsom botemedel mot dessa bensjultdomer. Och även det I direkta solljuset spelar en mycket stor roll. Amerikanska forskare . ha på senare tider genom med lrvartslaanpor åstadkommen' bestrid ning av djuren i stallarna lyckats förhindra utbrott av ejulrde 4 Inarna ifråga hos de djur, som regelbundet :blivit belyste, medan de djur åter, som ej behandlats, mycket tydligt visat sjukdoms i' symptom. . Vistelsen i det 'fria betesgdngen är av en oanad betydelse för djurens 'häll311 och trevrmd. ' ( Beträffande *1111de ursskötseln bör 'också ett annat _för.hållande _ påpekas. ›' Endast ett fåtal emåbruikare använda torvströ i ladu gñrdarna, trots att den närbelägna 'högmossen innehåller nästan obegränáade 'mängder därav. Det skulle säkert ej Elmsta många ören för »rätten att gräva upp några imbilemetor strötorv. Med ' den .stora djurstoek, som födes på området, skulle man vid ratio 4 nellt tillvaratagande även av den :flytande spiliningen kunna få i tillräcklig mängd gödsel, utan ett behöva inköpa något vidare ' konstgödsel. Där vore för åtskilliga lkronors värde att taga vara på. . KOLONATOMRÅDET LANDETS :Mimer nnronnamn JORDBRUKSBYGD? Pil kolonatomrädet Jia ciillra 230 människor sin utkomst, var i' för Dagsmosse säkerligen tillhör landets tåitast betolnade jord bru'ltsområden. V'iliken annan 'landsbygd kan 'uppvisa tvâ inne. vånare pr hektar odlad jord i' i . ' . Det är tydligt, att kolonisth ej kan få hela 'sin inkomst av det lilla jordbruket. En del arbeta ät Oinbergs torvströfabrik med 324 . _ .\_g uppgrävning och torkning av strötorv under »sommar och höst Torvströfzrbriken började sin verksamlhet 1900 och gav särskilt under krigsâren goda arbetsförtjlinsler. Andra kolbnister ha åta git sig att'åt bönderna på deras nrossloller upplaga strötorv. Det Vanliga priset härför är 2 kr. pr kublkfamn (=5,7 ml) för upp grävning. ' '. 1 . ' “ Skogsavverkningen på Omberg ger ej stor arbetsförtjllnst nu mera, framhöll man. Pil närliggande gårdar kan arbete erhållas någon dag då och då. ' Kolonisten måste således till stor del lita till sitt lilla jord' bruk.. Därifrån'erbñllcr lmn det viktigaste för familjens uppe håille; bröd, mjölk ooh smör, äggpkött och fläsk, potatis ej att förglÖmmaL Kan han dessutom nr ladugården sälja ett eller kan ske 'två djur 'pr år, så 'blir det ju ”väldiga summor”, som flyta in i kassan. 1 i ' I Troligen 'skulle smfubrulkarna klara'sig .ännu bättre, om jord bruken vore något större. Man ville gärnaha dubbelt så stor areal, 45 ha.. Men då finge mer än hälften flytta bort, och det är ingen' med på. . I allmänhet reder sig befolkningen bra. Ingen tycktes lida direktnöd, utan alla voro nöjda sned sin lott. ”Det får gå och går också, ;fast det är svårt somliga år”, framhöll en gammal odlare. ?Man får inskränka sig, när .så behövs.” Nñ gon skuldsüttning förekommer egentligen ej, utan man vän tar att köpa tills man har fått in pengarna. En oerhörd :förundran väckte min indiwsln'eta fråga, om någon på kolonatområdct spelat konkurs de sista åren? ”Sådant sker inte när”, franrhöll man med skärpa. _ Kolonlsterna äro hänvisade till sig själva. Någon hjälp från det allmännas sida ha de aldrig erhållit. En allmän_ önskan att få, slmlförhållandena bättre ordnade, kunde man spåra bland befolkningen. Inom kolonatområdet finns . ett 40tal skolplilitiga barn. Dessa skola skickas till respektive soclrnars skolor för att erhålla undervisning. Vägen dit är lång, _ en halv till en mil.. Särskilt betungande är det' för dem som ha ”vardagsläsning”. Tvenne gånger under var och en av veckans sex dagar få barnen ”traska” den långa vägen. Var nöjer man sig med något liknande? ' ' ' 'z ' ' 325' i \_ Planer ha varit å bnne all; lbygga silriákild skola för kolonat området.. Tomt är t. 0. in. utsedd. Men därvid har det stannat. Det är att hoppas att frågan tages upp igen och I: omm er'till f ö r v e rik l i g a n d e. Det vore en enkel gärd av erkännande åt den idoga befolkningen. Det är ej oranligt, att man träffar två är tre generationer bru Vkare på mossenK Barnen taga arv efter filderna. ingen vill gärna flytta ut. Att utbyta ein enkla., men fria och oberoende lott mot i. exempelvis en statavlönad jordbruksarbetares eller induatrierbe A; tares kan ej bli tal om. Ungdomen ger sig ut till närliggande byar . och tager tjänst några år. Men snart dragas de åter till moseefi, förvärva sig en stuga och fortsätta i fädernas spår. Förumlerliga makt, kärleken till borean! Vem annan än' det , än du, :sem driver människorna till sådana storverkl Samma makt, som för årtusenden sedan menade våra förfäder att på på '. lar i det blöta lzärret bygga sina enklahyddor, samma makt 'har drivit fram det verk, som ovan skildrats. Med förtröstan tyel:er :7 man sig se framåt, visa om, att i det land, där våra fäder sedan i" hund 'atals generationer tillbaka sova under mullen, där den idoga “ odlaren i våra dagar plöjer de gamla tegarna, där skola ock våra barn en gång få bo._ ' l ...._+@;__._.