Klöverdala missionshus - en artikel om klöverdala missionshus historia

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

NÄR g VACKELSEN KOM * *T ILL B YN... t 9:] B E agg :\ G 133133' VF] _Klövero'a/a i MI'SSI'onshas .Zzy/áei/ssoxl 1 å år lå Mål/4979 I I ?4=naLWm5M..MMULMW, ,. .,, . ! “W Mitten av 1600talet kännetecknades av ett djupt andligt mörker.Flera av den tidens historieskrivare ha berättat om hur dryckenskap,akunnighet och vidskepelse i en fruktans värd blandning marterade människor.Bygderna i södra Öster götland utgjorde inget undantag härvidlag. I detta mörker iuppträdde män,sända av Gud och gripna av hans ande.5e sitt nade om ett helt nytt sätt att leva. , 1853 hade Jönköpings Traktatsällskap bildats och därifrån utsändes kolportörer.5å eckså från Jönköpings Missionsföre ning bildad 1560. / Dessa båda sällskap sammansloqs senare eoh bär sedan 1919_namnet Svenska Alliansmissionen (SAM) / Predikare från Missionsföreningen nådde nerra delen av Små land och människor sam lyssnade till deras förkunnelse för de elden vidare över gränsen. Detta är förspelet till att en föreningtav väckta ach troende människor bildades i Stora Åby ssckens skogsbygd.Ãven stora delar av Ödeshögs socken samt Ådelövs och Linderås socknar berördes särskilt starkt av väckelsen. Vem,som var det mänskliga redskapet i denna väckelse,är för oss förborgat.Det är dock känt genom äldre personer,vilka i sin tur fått det berättat av sina fäder, att det var i en stuga i Ulfsbo som man den första tiden samladesQDit kom troende från Hakebo,Ryd,Klöverdala och and ra platser för att sjunga och bedja.5nart blev stugan för trång,ty längtan efter befrielse ur lasternas och fruktans träldom var stor. MISSIDNSHUS BYGGES En dag när soldaten Björn /troligen Gustaf Björn i Frätzabola/ hjälpte sin granne Johannes Johansson i Klöverdala att slag tröska,kem man överens om att bygga ett hus åt Herren.Man talade med andra väckta om saken och grep sig verket an.Johan Petter Carlsson i Stärtebs /Linderås s:n/ lovade skänka alla vindfällen i sin skog sch ovannämnda Johannes Johansson lo vade släppa till mark. Genom en kraftig stsrm vintern 1563 64 blev behovet av virke till bygget väl tillgodosett.1664 byggdes den södra delen av nuvarande missionshuset.För 30 riksdaler byggde Carl Samuelsson i Ruskilsby detta.Det är möjligt att han redan då tillhörde de väckta.5enare finner vi honem som medlem i föreningen.där han under något år här revisorsuppdraget. Redan innan bygget stad färdigt,användes det för sitt ända mål.Det har berättats att man satt på golvbjälkarna och lyss nade.Efter 4 år fick man bygga till.Nu var det Peter Ribeeg i Öna sam ledde arbetena.Priset för detta tillbygge uppgick till 71:21. Tre år senare,1571 målades missiehshuset för en kostnad av 65: Då ierdningsställdes ucksâ bostadslägenhe ten,som r 10631931 uthyrdes till kammunen som småsknla ;ch lärarbostad.Till en början var hyran härför 30: varav 20: gällde bestaden och 10: skelløkalen. I bostadsdelen hade man 1552 uppfört en kakelugn,medan man i missionshusnt inte ansåg sig behöva sådan lyx förrän 1B93.Sistnämnda år åtng sig Ma ria Jonsson i Klöverdala att för 15: sköta städning ech eld ning.Femton år senare höjdes arvodet härför till_20:Temten friköptes 1903 för 50: ech lagfart ordnades året därpá.5am ma år 1904 inköptes även den första orgeln. Till en början omspände föreningen hela Stora Åby socken samt delar av Ödeshögs,Adelövs och Linderås secknar.1670 bildades en missionsförening i Åsa och de troende från norra delen av socknen anslöt sig till denna.Senare bildas en lik. nande förening i Tjurtorp och perenner från den delen av sock nen gick dit.5amma var förhållandet med människor från Hakeba, Ryd echéHaddäsen. Kärleken till missionshuset i Klöverdala fanns dock kvar och man samlades ofta dit.Flera av dem sam' blivit väckta genem mötena i Klöverdala stannade kvar i mis sionsföreningen där långt in på 1900talet,trets att det fanns missionshus på betydligt närmare håll. Missionsvännerna i Klöverdala är med och ger penningbidrag till missionshusbyggen i Hakebe 1875,Ryd ach Tjurterp 1536, Trehörna 1879,Vadstena 1uao,nu1tsba1 1aa2,Haadåaen 1aaa,Åsa 1856 och 1687,Svenstorp 1892 och Malmslätt 1893. DE ÄgpsrA 5TAD§ABNA antagna 1870 lyder i sin helhet så: § 1. Med aktgifvande av Jesu ord i Math.10;6 “I hafwen fått förgäfves,så skolan I ack gifva förgäfves"bildas i Åby en missionsförening. " § 2. Föreningens ändamål är att verka för Uhristi rikes utbre dande såväl utam som inom fäderneslandet,i synnerhet i Åby församling;den vill derföre utgöra en biträdes före ning till Jönköpings Missiansförening. § 3. Föreningen vill med sin verksamhet stå på fullt fri Evangelisk Luthersk grund.I föreningens missionshua få derföre endast sådana persnner,sam är kända för att de predika den rena Evangeliskt Lutherska läran.uppträda sem predikanter. 3 § 4. Ledamot i denna förening är hvar och en som intresserar sig för Guds rikes tillkommelse och som på något sätt dertill bidrager. § 5. Inom föreningen finnes en arbetsförening,hvilken genom frivilligt arbete åstadkommer effekter,pâ hvilka årligen hålles auktion till missionsföreningens nytta. § 6. De genom missionsföreningens auktioner,kollekter och annars*frivilliga gåfvor insamlade medlen användes så,att en del sändes till Jönköpings Missionsförening och en del användes till missionshusets fullbordande,en del till spridande af goda böcker ibom församlingen. 7. För att ombesörja föreningens angelägenheter utses en styrelse bestående af 7 1edamöter,som inom sig väljer ordförande och kassaförvaltare.Dessa får ej uppbära nå got arvode af föreningens medel.2 ledamöter afgå årligen genom lottning,men kunna åter insättas om så för gott finnes. §ÅB. Styrelsen har uppsigt öfver missionsheset samt kallar de predikanter,som der böra förkunna Guds Drd,förvaltar och årligen redovisar de influtna och använda medlen I och i öfvrigt vakar öfver föreningens bästa. § 9. Ordföranden åligger att afsluta räkenskaperna till den 1 januari hvarje år och genast öfverlemna dem till gransk ning af dertill utsedda revisorer,som skall inom 8 : dagar derefter till ordföranden återlemna och kommer dernäst påföljande sammankomst att för föreningen upp läsas. . ' § 10.0rdföranden åligger att protokoll föra öfver alla beslut «som blifva fattade öfver föreningens angelägenheter.Ett missionsmöte bör om möjligt hållas i missionshuset och ett ombud bör vara närvarande vid varje möte i Jönköping C03 Detta historiska dokument är undertecknat av: Johan Petter Carlsson i Ulfsbo, Johannes Johansson i Tuna kassaförvaltare samt styrelseledamöterna: Carl och Christoffer Pettersson i St.Aleryd,Gustaf Larsson i Ruskilsby,Johannes Johansson i Klöverdala,Anders Carlsson i Stengårdshult samt revisorerna Johannes Larsson i Ruskilsby och Anders Fridell Stengårdehult Ytterligare 16 män ha intygat dess riktighet.Kanske är det hela den manliga delen av föreningen,som var med vid detta tillfälle.De är: J Johansson Öna,A Falk Stengårdshult.P Rå berg Öna,J Samuelsson och 5 Pettersson Frätzabola,G Johans son och P Jönsson i Västantorp,S.U Samuelsson Ruskilsby,C D Johansson och J.å Johansson Krisseby,J Ãskvigge, J Björn Klöverdala,P G Johansson Upsala,C Svensson L:a Alervd,J Fri dell och C J Ladström /?? osäkert om namnet är rätt/Sten gårdshult. Som tidigare nämnts utgjorde föreningen från början en biträ desförening till Jönköpings Missionsförening.Från 1679 ges även årliga bidrag till Östergötlands Ansgarieförening /ÖAF/ och till Svenska Missionsförbundet /SMF/ sem bildats 1678. Till SMF upphör bidragen 1883 ach återupptages inte förrän 1912,då man beslutar att ansluta sig till detta tissiunssäll _ skap.Samma år ändras namnet till Klöverdala missionsförening, . tidigare hette den Stora Åby missionsförening.1924 ändras namnet ånyo nu till Klöverdala missioneförsamling.Fran'till 1972 tillhör församlingen både SAM och SMF.Nämnda år beslu tar man att tillhöra endast SAM. Ett ännu äldre dokument än tidigare nämnda stadgar amnämnes av pastor Martin Högberg i dennes 9Dårsskrift ffån 1954. Det är: RÄKNING gcn REÅOGÖRELSE ÖFWER MISSIONSKASSAN den 21 november 1668 .<.\'__, 1 .E='.m.um4'bäh.xwâu,:.un.' Debet: ' gekommit af Tuna 20 maj 1865 . . . . . . . 59.04 D:a af Johan i Tuna af Frids skuld . . . . . 15: D:a en colektinsamling . . . . . . . . 5.75 Dzo af Gustaf i Ruskileby . . . . . . . . . 10: Dzo af d:a " . . .. . . . . . . 6: D:a d:o af Björns skuld . . . . . . . . . .._§31:. 103:79 _Casey_ Fardran af förra räkningen 20 maj 1566 :95 Betalt för tegel till mur . . . . . . . . . 25: Till Jönköping insänt . . . . . . . . . . 20: galá. a 0 o o o n a o o o I 0 o o p 0:a v a 'a 0 .l a a. o o i I 0 o 0 a a a Betalt till Anders CarISSOn . . . . . . . . . 12: a 0 0 a 0 0 a a o o o n o o o 0 0 c . a 10: Kalk . Å . . . .A. . . . . . . . . . . . . . 1:25 Ietalt till Råberg . . . . . . . . . . . . . 2:25 Gångjern . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3:75 Jern till skrufva: . . . . . . . . . . . . . 4:96 Betalt till murning . . . . . . . . . . . . . 5: Betalt till Råberg . . . . . . . . . . . . . 1: Betalt till smeden Pettersson . . . . . . . 3: 3 tunnor kol . . . . . . . . . . . . ; 1:50 0 a a n o g o o o 0 o o 0 a 0 a a a :_ 99:91 Således inneliggande 3:86 Granskadt ach godkändt i Klöfverdala den 21 november 1568 Carl Johan Johansson. Anders Carlsson. Joh.Johansson cassaman J.P. Johansson' G Björn A Falk Stengårdshult Gustaf Larsson vaanstående inneliggande penningar 3 Riksdaler 88 öre är ; till Missionskassan af Carl Johan Johansson i Klöfwardala betald. Qvitteras af Johannes Johansson,Anders Carlsson J.P. Johansson och Anders Fridell. ' O 0 0 Ett studium av räkenskaperna under dessa år ge vid handen › vilken utomordentlig stor betydelse arbets30h syföreningarna haft och ännu har. 1870 hölls den första kända auktionen.Den inbringade19ü:49. Året därpå blev reSultatet 268:30. I detta sammanhang är det intressant att notera att man endast i un dantagsfall tog upp kollekt vid möten i missionshuset.Dessa undantag utgjordes av missionsmötet,som från 1870 hölls varje sommar med talare från Jönköpings Hissionsförening.Auktions medlen var således den enda inkomstkällan man hade dennaa första tiden,ja långt in på 1900talet En intressant tanke är huruvida ovannämnda missionsmöten möjligen kan vara föregångare till Klöverdalamötet som sedan 1907 hållits varje Kristi Himmelsfärdsdag.1 så fall skulle detta möte ha en mer än 1UOårig tradition. ENSKILDA NATTVARDSGÄNGAR: d.v.s brödsbrytelse utanför Svenska Kyrkans ordning började hållas mycket tidigt.Församlingens förste föreståndare Thure Carlsson omnämner i årsberättelsen från 1924 att regelbundna sådana då hålles i regel andra söndagen i varáe månad.Denna notering är den förstai före ningens/församlingens handlingar som överhuvudtaget nämner firande av HHN. Äldre personer ha dock berättat att enskilt nattvardsfironde hölls i missionshuset långt tidigare. 1907 nämnes av flera. Ett protokoll från kyrkorådssammanträde i Stora Åby den 12 sept 1880 berättar följande: "Hade skalrådsledamöterna Frans Andersson i Aleryd och Carl Larsson i Ruskilsby blivit kallade inför kyrkorådet,emedan de deltagit i enskilda nattvardsgângar och därifrån icke vilja avstå.Angående de enskilda nattvardsgångarna så hållas de i enskilda hus,dock ej inom församlingen.De hållas hes hemmansbrukaren Joh.Larssen i Ulfsbo,Adelövs socken,vilka sammankomster gång efter annan bestämmas.Vid dessa tillgår så,att elementen framsättas utan att de av någon viss person utdelas,utan de skiftas emellan de närvarande.Instiftelse orden uppläsae av Johan Carlsson i Stärtebo.De båda framkal lade förklarade att de icke utan sitt samvetes förskräckelse kunde begå nattvarden i kyrkan,emedan den är stiftad för Jesu lärjungar och sådana voro icke alla de som begå den i kyrkan. De ville därför icke heller deltaga i församlingens nattvards firande.I anledning därav varnades de ur Matt.7:1,35,Luk 22: 722, Joh.3:5. Rom 13:15. 1 Petr.2:13, 1 Kor 11:2829 samt kyrkolagen §§ 1:7 11:12 22:4 24:22,23,28. De båda anmodades att frivilligt avgå från sina befattningar som skolrådsledamöter,emedan det är otjänligt och emot god ordning stridande att personer innehava kyrkliga förtroenden som förakta kyrkans både lära och ordning.Därpå svarade de att de voro sinnade att kvarstå,ehuru deras samveten borde säga dem,att de i sådan egenskap ej vara skicklige att ver ka till kyrkans välsignelse,utan tvärtom till dess splitt ring och fördärv.Ah kyrkerådet förbjöds de nu och för fram tiden att deltaga i enskilt nattvardsfirande,varpå dessa sade,att de icke kunde ställa sig kyrkorådets förbud till efterrättelse." Joh. Fredr. Håhl Uppläst i Stora Åby kyrka den 19 september 1500 000050000000oaa.a.. §TORMÖTEN OCH ANDRA.,..1 Det är möjligt att vittnesbördet från mer Josefina Lindberg . i Sjöberga härstammar från den tid då kampen var håndbåde ' från kyrkliga myndigheter och från mera världsliga makter. "Det var härliga möten i Klöverdala på den tiden man måste dit helt enkelt.Vi gick över Nannarp och Ulfsbo till Klöver dala.Vad gjorde det att de nya skorna skavde.Bud var där och verkade genom sin Ande och sitt Drd...." Man anar något av den djupa andliga hunger,som drev människor att söka sig till mötena,som många gånger var både långa och föga omväxlande. Det berättas att en gång var länsman på väg till Klöverdala för att tala några allvarsord med kolportören.Under vandring en dit fick han sällskap ñed en främling,sam också skulle till mötet.Då de kom dit var det redan fullt hus och de fick plats längst fram.üen väntade kolportören dröjde och länsman, som blivit märkbart nervös av den långa väntan,sade till sin främmande ledsagare:" Kan inte du gå fram och säga något ?“ Främlindbn,som i själva verket var kolportöreo,gick fram och bad så innerligt och brinnande att länsman fann för gott att försvinna. ' Det var inte alltid som'itrháiiandet till kyrkliga och sam hälleliga instanser var så spänt som ovan citerats.5ålunda predikade vid flera tillfällen den uppskattade präatmannen Ekman från St. Åby i Klöverdala.Vid ett av dessa tillfällen var det så mycket folk samlat att man fick lyfta in prästen genom ett fönster vid estraden.Från det mötet berättas vida re att några ungdomar praktiserat sig upp på missionshusvin den för att genom taklyckan lyssna till förkunnelsen.Det knakade i bjälkar och takbräder så att man nere i lokalen trodde att taket skulle störta in. Noterbart är att man vid samma tid hade problem i Adelöva som ”under gudstjänsten Här i Klö kyrka med ungdomar och tjänstefolk springa ut och in och därmed störa densamma..." verdila lyssnade man tydligen istället.Historien berättar också att flera lyssnade sig till liv. DDPFRÄEAN AKTUELL En annan lärofråga dopet kan också spåras i protokollen från missionsföreningen.l mitten av 1650talet synes drygt 10talet personer ha lämnat föreningen och förenats medbap tisterna.Fram till 1910 är det 14 personer som för den skull lämnat föreningen. I protokoll från den 1 april 1886 heter det: "då fråga 6% missionshusets öppnande för baptistpredikanter tog styrel sen denna framställning i beaktanda,men ansåg att sådant beviljande vara i fullkomlig strid med föreningens stadgar och kunde därför icke nämnda anhållan bifalla....." 1369 byggde baptisterna egen lokal i Bäck och det synes inte ha varit någon strid mellan dopsynerna i vår bygd.Efter väc kelsen i början av detta århundrade och i början av 1928ta let blev frågan åter aktuell,men löstes av dåvarande försam lingsföreståndaren Thure Carlsson på ett lyckligt sätt,i det att dopförättningar ordnades inom föreningen.Dettahar sedan_ dess varit föreningens/församlingens handlingslinje. Det äldsta dokumentet om en från Svenska Kyrkan skild dapsyn skildras i protokoll från kyrkostämma den 25 sept.1861 där det heter: F Var Carl Johan Johansson från Stengårdshult in kallad för att han själv medelst nedsänkning i vatten döpt sin egen son.Detta utan att nöddop förelåg och utan att präst enligt handboken bekräftat dopet.Rörande själva tillp vägagángssättet vid dopet så hade detta skett medelst neddapp ning en gång uti vatten i Faderns,50nens och Den Helige Andes namn,därvid han givit barnet namnet Hjalmar Efraim,varefter han läst över det Fader Vår och Välaignelsen...." Frans Andersson,Christoffer Pettersson och Anders Carlsson hade vid dopet varit vittnen,något som kyrkoherde Joh.Fr Håhl heller inte godkände.0vannämnda tre personer är kända sam ledande män i missionsföreningens historia liksom barnets fader. Då byrkorådet varnade Johansson att befatta sig med barndop förklarade han att "han vad andras barn beträffar skulle ställa sig kyrkorådets förbud till efterrättelse..." åêBN OCH UNGDUMSARQETE. MATRIKEEpPPGIFTER Söndagsskolan i Klöverdala har mycket gamla anor.1870 vet vi att den fanns.Troligen är den lika gammal som den övriga verksañheten.Från början hölls söndagsskola på privat initia tiv men knöts senare fastare till församlingen. 1907 bildas Stora Åby Kristliga Ungdomsförening och fick vid starten 58 medlemmar.Den tillkom som en frukt av den Väckel se,som i början av detta århundrade drog över bygden.0ngdeme föreningen upphörde emellertid senare men uppstod igen 1971 i den ungdomsförening som då bildades och som omfattar hela S.A.H.ketsen.Ett tiotal troende ungdomar från Klöverdala tillhör denna. i 1924 startade man en juniorförening,som från början fickä17 medlemmar.Initiativtagare var pastor Gunnar Holmberth.Den lever kvar och arbetar med oförminskad intensitet. UVarbete /scoutarbete/ har inte bedrivits i församlingens regi.1 början av lQTDtalet började dock en del ungdomar i aktuell ålder från bygden gå med i UVkåren i Stava/Bultsbal I dag är det drygt tiotalet från Boatbygden med i detta arbete. I ' Väckelse var upphovet till missionsföreningens bildande ech är orsaken till att den lever idag.Gâng på gång under de gångna 110 åren har Herren besökt Klöverdala med väckelsens I vårflöden.Då de äldsta matriklarna är från 1880talet är 1070 talet höljt i dunkel för'ass. 188182 brann väckelsens eld på 0;: mäktigt sätt i bygden.Missionsföreningen mer än för dubblrdes under dessa två år.Ett hundratal personer välkomna des till församlingsgemenskapen. Omkring 1890 kom en ny be sökelsetid med ett 25tal personer,som tillfördes föreningen. De första åren av vårt århundrade innebar,som tidigare nämnts pdekså väckelsetider för bygden.Då var bl.a Gustaf Källman och Ruben'dohansson Herrens redskap. I början av 1920talet kom en ny Andens vårtid som tillförde församlingen 37 medlemmar 192%245 Den 16 dee.1923 intogs ett 25tal personer av vilka flera ännu leva och tillhöra församlingen.Även under senare år har den himmelska strömmen visat tendenser att stiga.1930 31.194451950,196970 har många som sin avgörelses tid. Det är omöjligt att av matriklarna utläsa det exakta antalet medlemmar i föreningen/församlingen.Pastor Martin Högberg an ger i 90årsskriften deras antal till BASQDå sedan dess 32 medlemmar intagits skulle det totala antalet vara 377.5iff ran visar sig dock vara betydligt större bl.a genom en del fragmentariska uppgifter från 156070 talen.Cirka 400 perso ner har under åren tillhört föreningen/församlingen.Snarare över än under denna siffra. Många av dessa ha flyttat från bygden,men har den Heliga el :L534 ;amauüiiwliwut . in.. › A. *' :3:01 Alfbrukare från Hakebo vid namn Sandberg.Troligen är det fråga den med sig och spred den vidare.Ãnnu fler är de som före nats med den triumferande skaran i Livets landQNågra av dem ville vi gärna påminna om här men avstår då det skulle bli en alldeles för lång berättelse. Några av församlingens_medlemmar ha tjänat sdm evangelister på SAMEs fält. En av dessa, Kurt Rydberg har genomgått His siansskolan i Korteba och fullgör f.n. pastarstjänst indm Alliansmissionen. Så slutes tingen: Kelportörer från Jönköpings Missionsfö rening predikade det glada budskapet i vår bygd och i dag får sentida ättlingar till dem som hörde och mottog budska pet tjäna Herren i det samfund som framvuxit ur Jönköpings Missionsförenings rot och stam. w: .Under de första åren gästade resande kalportörer från Jön köpings Miseiensförening,eom nämnts missionshuset ech predi kade Ordet här.Verje år har kassaboken en utgiftspast för predikanters reáort.Men man samlades till uppbyggelsamöten :ven om ingen predikant var tillstädes.Enligt vad sam berät tats lästes det då ofta ur Pietisten eller någon andaktsbék TGustaf Lareson i Ruskilsby är en av dem som ofta nämnes sem *tjänaregvid dessa tillfällen.En annan som nämnas är en lant › m Johan Petter sandberg från Ängarps Norregård.En annan som 3% ;under mycket lång tid tjänade församlingen var Gustaf Bengts än i Falsberg.Vi ha inte årtal då han intogs i församlingen år* än av allt att döma var han medlem i bortåt 70 år.Hans far imñtillbörde f.ö. också församlingen från 1881.Man har berättat ;7att Gustaf Bengtsson då missionshusets bänkar utbyttes mot nya,ech då de gamla antingen blev ved eller försåldes,bar en bänk från Klöverdala till Falsberg.En sträcka som även em man följer dåtida vägar gent över skogen blir mer än 5 km. Vi tänker oss ofta dessa,som började den fria verksaåheten i våra bygder som män i övre medelåldern.éå är dock inte alls fallet.Låt ess se efter hur gamla de män var som under tecknade de första stadgarna 1870 1 Johan Petter Carlsen" i Stärtebo oçh Ulfsbo var född 1826 ack alltså 42 år.Märk också att missionehuset byggdes sek år tidigare och att han var med i ledningen för detta bygge. Johan Johansson i Tuna A. i ;begagnad...20.4 ... _10.. var född 1834, Carl Pettersson 1831,hans bror Christoffer 1840.0vannämnde Johan Petters bror Anders från Stengårdshult var född 1834,Gustaf Larsson i Ruskilsby 1842 och hans brö der Johannes och Carl 1841 respektive 1844.Johannes Johansson i Klöverdala var född 1834 och Anders Fridell 1843.31and de övriga undertecknarna kan nämnas att Johan Björn var född 1850,byggmästaren Carl Samuelsson i Ruskilsby 1631,Peter Rå berg i Öna 1816 och Gustaf Bengtsson i Falsberg 1845. 4 Den förste predikant vi möter namnet på är predikant Sxensson från Ödeshög,som onder 188485 uppbär 75: i arvode för pre dikobesök.Hur ofta dessa skedde omnämnes ej,men att det minst en gång per månad är tydligt.Från 1889 kallas Gustaf Hañl i Böneryd att minst en gång i månaden besöka Klöverdala.5amma är förhållandet med Karl Johansson i Fällan 1899.Från 1919 tjänar Thure Carlsson som lokalpredikant för ett arvode av 100: Också'han skulle predika minst en gång i månaden för _ denna symma.1924 anställas den förste ordinarie predikanten Det är Gunnar Holmberth.Han efterträdes 1928 av Harald Lin deborg,1932 kommer Carl Carlsson och stannar till 1936.5edan följer 194447 Johannes Treiberg.194953 Wilborn Ägren.Under de närmaste åren tjänade under kortare tider bl.a Martin Hög :berg,Chalmar Nyman m.fl. 195759 Gustav Pettersson,196064 Ruben Karlsson,196568 Arne Erikssoä och sedan 1969 Gösta Lutherssnn. NIO URDFÖRANDEN UNDER 4tgi ÄR: Fram till 1873 hette ordföranden J.P Carlsson.Han efterträd des av Carl A Larsson i Ruskilsby,som innehade posten under 43 år eller till sin död 1917. Kohan Björn Klöverdala 1917 23, Algot Wissman Lza Morliden 192428,Gunnar Pettersson St.A1eryd 192932,Emil Rydberg Halvarby 193334,David Gustavs son Stengårdshult 193549,Torsten Rydberg 195063 och från 9964 Alvar Davidsson. STYchsgLEDAMÖTER 1a70 tagg Tyvärr vet vi inte vilka som var i ledningen före 1870 då de första stadgarna antogs.Därför ingen notering 186470. Johan Petter Carlsson Stärtebo / Ulfsbo 1870 73 Johannes P Johansson Tuna › 1870 78 Carl Pettersson ST.Aleryd/ Haddâsen 1870 177 Christoffer Pettersson St.Aleryd 1870 74 8690 0708 Gustaf Larsson Ruskilsby 1870 71 5355 94 11 Johannes Johansson Klöverdala 1870 76 Anders Carlsson Stengårdshult. 187071 Carl A Larsson Ruskilsby 1872 1916 Johan Fridell Stengårdshult 1872 74 S Ulrik Samuelsson Ruskilsby/Aleryd 1874 81 1891 Per Johansson Upsala 1875 66 Carl U Johansson Krisseby 1875 ;80 August Johansson Morliden 1877 /troligen densamma som sedan bor i Klöverdala och sedan 4 Ulfsbo/ Frans G Andersson Aleryd/Ona 1878 83 1888.190919 Gustaf Bengtsson Falsberg 1878. 1890 Johannes Andersson Klöverdala' 1879 B7,185919UU Johannes Larsson Ruskilsby/Ulfsbo 1879 »82 Carl J Samuelsson Ruskilsby/glöverdala 1881. 185690 J Jaensson /el.J Johansson/ Dna 1882 85 A.F Kruse Aleryd 1882 02 Johan Brun Krisseby 1884 85 Carl Johan Samuelsson Ugglehult 1887 93 Carl Johansson Ugglehult 1889. ,1901 Gustaf Johansson Stengårdshult 1890. 189398 190206 August Johansson Klöverdala/Ulfsbo 189192 1B99191á Johan Björn Klöverdala 1892 Carl G Jonsson Frätzabola/Klöverdala 1903 Algot Wissman_Morliden' 1912 Simon Fridell Stengårdshult / Kälkebo 1915 18 Birger Nöjd L:a Aleryd 1917 23 Erik Leife Ruskilsby 1919 Thure Carlsson L:a Aleryd' 1920 Theodor Andersson Uppsala 1924 Vi är barn av väckelsens folk. I den ena handen håller vi ar vet från fäderna och i den andra nycklarna till framtiden. Med de orden avslutas jubileumsskiiften 1954.De är aktuella också idag.I en tid då banden med det förflutna obarmhärtigt och hårdhänt slits au,behöver det sägas igenf , ä 0 Gör något mer än vårda en grav bruka det arv,som du fått Morgondagsn är höljd i dunkel för oss men ett Veta vi: Med oss är Gud med Honom segra vi.....